Prenumerera
Registrera dig för vårt nyhetsbrev gratis.
Tror du atmosfären i butiker påverkar dina inköp?

Ja, ofta
 
     
 451
Ibland
 
     
 90
Nej, inte alls
 
     
 40
Vet inte
 
     
 37

Totalt antal röster: 618
Visa tidigare frågor
Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.
Skicka vykort
Vykort

SLU-forskare fann ursprung till snabbhet hos häst

2012-01-24
Pressmeddelande från
SLU
Tidskrifter
Gentest visar om hästen är sprinter
2010 , Forskning & Framsteg
Forskare från bland andra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen, dvs den som bestämmer varför vissa hästar, t ex engelska fullblod,  kan springa snabbare än andra.
Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades för att förstå ursprunget till varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än andra hästraser.

Via data som en forskargrupp vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har bidragit med, har forskare från främst Irland men även från England och Ryssland nu kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen hos häst. Fullblodshingsten Nearctic, som föddes 1954, har visat sig vara en viktig bärare av anlaget.

De nya rönen presenteras i dag i en vetenskaplig artikel i den ansedda nättidningen Nature Communications.

Myostatin är ett protein som reglerar muskelmassa hos däggdjur. Under de senaste två åren har flera oberoende forskningsstudier visat att en variant i genen har ett starkt samband med om hästar är bra på att vinna lopp i kort- eller långdistans.

Den genetiska varianten består av en skillnad i en enda bas i DNA-strängen, en så kallad SNP (single nucleotide polymorphism) där basen C gynnar sprinter och basen T gynnar framgång på längre distanser.

– Det är viktigt att poängtera att det fortfarande är okänt om denna associerade SNP är den ansvariga mutationen eller bara en bra genetisk markör för prestationsförmåga hos fullblod, säger Lisa Andersson, forskare på institutionen för husdjursgenetik vid SLU. 
För att ta reda på ursprunget av denna ekonomiskt viktiga genvariant har forskarteamet använt både populationsgenetiska molekylära metoder samt analys av detaljerade stamtavlor hos nutida och historiska hästprover.

Avel för snabbhet hos fullblodshästar har anrikat frekvensen av C-varianten hos myostatin-genen hos de fullblod som tävlar som sprinter. Genom att analysera molekylärgenetisk data och stamtavlor hos 593 hästar (bestående av 22 populationer) som härstammar från Europa, Asien och Nordamerika, museiföremål från tolv historiskt viktiga fullblodshingstar (födda mellan år 1764 och 1930), 330 samtida elitpresterande fullblodshästar, 40 åsnor samt två zebror kunde forskarna visa att T-varianten var den ursprungliga formen.

– Studien visar att C-varianten troligen introducerades vid ett tillfälle under utvecklingen av fullblodsrasen och att detta förmodligen skedde via ston som ursprungligen kommer från de brittiska öarna, säger Gabriella Lindgren, forskare vid SLU.

– Vår forskargrupp har bidragit med genetiska data från shetlandsponny och det var hos just dessa hästar vi hittade ursprunget av snabbhetsvarianten av myostatin, konstaterar SLU-forskaren Sofia Mikko.

Genetisk analys av skelett av historiskt viktiga fullblodshingstar (t ex Eclipse and Hyperion) visar att C-varianten var ovanlig på 1700- och 1800-talen. Detaljerad analys av stamtavlor pekar på att C-varianten senare har anrikats i fullblodspopulationen via hingsten Nearctic (född 1954), far till den mest inflytelserika fullblodshingsten i modern tid, Northern Dancer (född 1961).

Länk länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönstertill tidskriften.

forskning.se | Västra järnvägsgatan 3 |  Box 1035 |  101 38 Stockholm
tel 08-546 44 000 | fax 08-546 44 192 | red@forskning.se
FORSKNING.SE ÄGS AV:
För att se denna animering behöver du Flash 8 i din dator. Ladda hem Flashlänk till annan webbplats
Tema Hjärna och lärande
Mattias Öbergs blogg om miljögifter
Mattias Öbergs blogg om miljögifter

Vad ska giftet heta?


2012-02-21
Vad kallar man de kemikalier som sprutas ut över åkrarna i...
Läs mer
Webb-TV.
Missa inte kanalen "Forskningsnyheter" på YouTube