Så skiljer sig människans gener från schimpansens

Människa och schimpans delade en gemensam urmoder för ungefär 6 miljoner år sedan. Under den tid som har gått sedan arterna skiljdes åt har både människan och schimpansen samlat på sig skillnader i arvsmassan. Arvsmassan är ”livets kod” och innehåller all information som behövs för att tillverka de proteiner som är cellens byggstenar. Celler som i sin tur blir beståndsdelar i kroppens olika organ som tillsammans bildar en hel organism.

Anna Wetterbom har specifikt studerat hur variation i arvsmassan påverkar vilka delar som skrivs av till transkript, vilka senare används som mallar för att tillverka proteiner i cellen. Med hjälp av mikroarrayer har hon analyserat tre olika vävnader, hjärta, hjärna och lever, för att se vilka gener som uttrycks olika mycket i människa och schimpans.

- Resultaten visade att skillnaderna i genuttryck var större mellan olika vävnader, till exempel hjärta och hjärna, inom samma art än mellan människa och schimpans i en specifik vävnad, till exempel hjärta, berättar Anna Wetterbom.

Ett litet antal gener uttrycktes bara i en av arterna och samma sak gällde för mindre delar av gener (så kallade exoner). En gen kan ge upphov till flera olika genprodukter, så kallade transkript.

- Studien visade en betydande transkriptvariation mellan arterna. Min avhandling bidrar till en djupare förståelse för den variation som finns mellan människan och schimpansen, både i arvsmassan och bland de transkript som uttrycks från gener i arvsmassan. Resultaten kan ligga till grund för fortsatta evolutionära studier för att förstå artbildning och uppkomst av de båda arternas olika särdrag, säger Anna Wetterbom.

I en uppföljande studie användes sedan storskalig sekvensering för att leta efter nya regioner som bara uttrycks i schimpansens arvsmassa. Forskargruppen fann ett stort antal transkript som inte dokumenterats tidigare, varken i människa eller i schimpans.

Avhandlingen försvaras den 24 mars vid Uppsala universitet.