Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Så segrade den borgerliga jämställdhetsmodellen

2012-01-02 Pressmeddelande från Stockholms universitet
Varannan Damernas, pappamånad, Jämställdhetslag, kvinnofridsreform, jämställdhetsintegrering och Göran Persson kallar sig feminist. I början av 2000-talet såg jämställdhetspolitiken ut att vara radikalare än någonsin. Men jämställdhet visar sig inte bara vara en fråga om framåtskridande eller könskamp, utan ingå i ett kraftfält där makten över ekonomi och arbete under lång tid stått på spel.
I statsvetaren Katharina Tollins doktorsavhandling tecknas en ny historieskrivning, grundad i analyser av 35 års riksdagsdebatter. Här framkommer att Socialdemokraterna, trots långt regeringsinnehav, sedan 1970-talet successivt anpassat sig till de borgerliga partiernas syn på jämställdhet. Det som under 1990- och 2000-talet upplevs som allmänna feministiska krav visar sig härstamma från de borgerliga partiernas 70-tals och 80-talsagenda. Jämställdhetspolitiken har stegvis utformats så att den är förenlig med ökade klyftor i samhället, privatisering av offentlig sektor och en individualiserad arbetsrätt.  

- Genomslaget för de flesta av våra moderna jämställdhetsfrågor, som exempelvis hälften kvinnor på samhällets toppositioner, är ett resultat av ett större ideologiskt skifte i svensk politik, där kampen mot orättvisor baserade på klass generellt tonades ner under 1990-talet.  Innan dess såg Socialdemokraterna jämställdhet som en del i en större kamp för social jämlikhet och ekonomisk utjämning. Det perspektiv som har vunnit mark i dag inom alla politiska läger bygger i stället på en idé om att jämställdhet betyder rätten för kvinnor att konkurrera på samma villkor som män, säger Katharina Tollin.

Katharina Tollin menar att jämställdhetspolitikens utformning måste ses i ljuset av det parallella genomslaget för nyliberala tankegångar inom svensk politik. Även den huvudsakliga strategin för att öka jämställdheten – jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) har rötter i den ekonomiska politiken. Metoden innebär att relationen mellan kvinnor och män ska beaktas i alla led av det politiska beslutsfattandet och inom alla olika verksamhetsområden. Katharina Tollin konstaterar att jämställdhetsintegrering som strategi började efterfrågas parallellt med 1980- och 90-talets nedskärningar i offentlig sektor.

- Strategin vann gehör eftersom den kunde användas för att rikta kritik mot de delar av politiken som specifikt missgynnade kvinnor. Samtidigt innebar fokuseringen på jämställdhetsintegrering att lösningen blev nya verktyg och metoder, istället för mer genomgripande förändringar av arbetslivet och den ekonomiska politiken, säger Katharina Tollin.

Avhandlingen Sida vid sida - En studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-2006 ges ut av Atlas bokförlag.

För mer information kontakta gärna: Katharina Tollin 08-161773, 073-7417559 katharina.tollin@statsvet.su.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    1. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    2. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    3. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    4. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    4. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    5. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.