Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Risker med genmodifierad fisk

2009-08-25 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Genmodifierad, snabbväxande fisk kan revolutionera kommersiell fiskodling och avlasta överutnyttjade fiskbestånd. Men vad händer i naturen om de genmodifierade fiskarna rymmer? Forskare vid Göteborgs universitet har på uppdrag av EU studerat transgena fiskar och manar till försiktighet:
–Genmodifierad fisk bör tillsvidare odlas i slutna system på land, säger Fredrik Sundström vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Genom att förse fiskar med gener från andra organismer, så kallade transgener, har forskare lyckats skapa fiskar som både växer betydligt snabbare och är mer resistenta mot sjukdomar. Fiskar kan också modifieras för att tåla kyla bättre, vilket möjliggör odling i kallare förhållanden.

Vinsten för den kommersiella fiskodlingen är stor, där genmodifierad fisk förväntas ge högre produktion och bättre avkastning. Men de transgena fiskarna kan också medföra risker och oönskade effekter på den naturliga miljön.

Transgena fiskar kan till exempel visa sig vara tåligare mot miljögifter, vilket skulle kunna ackumulera gifter som i slutledet hamnar hos oss konsumenter. Det finns också farhågor att de tillväxthormoner som tillsätts fisken kan överföras till människor.

På uppdrag av EU har forskare vid Göteborgs universitet därför studerat miljöeffekterna av GMO (genetiskt modifierade organismer) inom fiskodling. Resultaten från studierna visar att den genmodifierade fisken bör behandlas med stor försiktighet.

Fredrik Sundström, doktor vid Zoologiska institutionen, har studerat genmodifierad lax och regnbåge för att se vilka ekologiska risker de kan utgöra i naturen. Studien, där rymningar simulerats i laboratoriemiljö, visar att transgena fiskar påverkar den naturliga miljön betydligt mer än odlad vild fisk när den rymmer. Till exempel överlever genmodifierade fiskar bättre när det råder brist på föda, och gynnas mer än vildfisken av en ökande vattentemperatur.

–Det beror troligen på att den genmodifierade fisken har starkare konkurrensförmåga och är bättre på att konvertera föda, säger Fredrik Sundström.

Om genmodifierad fisk etablerade sig i naturliga bestånd skulle den kunna konkurrera ut den naturliga stammen. Men att utföra studier i laboratoriemiljö som efterliknar naturen är komplicerat, vilket gör det svårt att förutsäga hur förrymda transgena fiskar påverkar naturen.

Fredrik Sundströms slutsats är att det krävs en internationell samsyn innan kommersiell odling kan tillåtas, och att en försiktighetsprincip måste tillämpas.

–Ett förslag är att odla den transgena fisken på land, vilket omöjliggör rymning. Åtminstone bör fertil fisk hållas i slutna system, säger Fredrik Sundström.

Inget land har ännu tillåtit kommersiell odling av transgen fisk, men flera ansökningar om sådan verksamhet behandlas av myndigheter i både USA och EU.

Bildtext: Fredrik Sundströms studier utfördes bland annat i en konstgjord bäck där mikrochip avläste fiskens rörelser. Foto: Lars-Erik Sundström.

Kontakt: Fredrik Sundström, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet 0734-084 922 fred.sundstrom@gmail.com FAKTA Projektet Ekologisk riskbedömning av transgen lax inleddes i maj 2005 och avslutades i april 2009. Det har genomförts vid Centre for Aquaculture and Environmental Research i Vancouver, Kanada, på uppdrag av EU, Forskningsrådet Formas och Göteborgs universitet. Koordinator i Sverige är professor Jörgen Johnsson, Zoologiska institutionen. FAKTA TRANSGEN FISK Transgen fisk skapas genom att gener överförs till fisk från andra arter, bland annat människa. Den önskade genen förökas med hjälp av bakterier för att sedan isoleras, renas och införas i värdfiskens ägg genom mikroinjektion. Den överförda genen innehåller en DNA-sekvens som kodar för den önskade egenskapen. Hittills har forskare genmodifierat ett tjugotal fiskarter, bland annat karp, laxfisk och mal.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    1. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    2. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    3. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    4. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    4. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    5. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.