Responstiden avslöjar våra fördomar

I undersökningen har personer fått ta ställning till olika påståenden i ett datorbaserat frågeformulär. Personerna har på en femgradig skala tagit ställning till hur väl påståendet stämmer överens med de egna värderingarna. Förutom att registrera svaren har svarstiden, responstiden, också noterats.

- Grunden för att använda responstid vid personlighetsbedömningar är att när vårt självschema konfronteras med information som är relevant för vårt själv så aktiveras det automatiskt, vilket ger korta responstider. Fördelen med indirekta mått som responstid är att de reflekterar mer automatiska, omedvetna processer. Personen har inte hunnit reflektera över vad som till exempel är politiskt korrekt, säger Lars-Erik Hedlund.

De inledande studierna visade att individer svarar snabbare på påståenden som rör personlighetsegenskaper som är i enlighet med deras självschema eller som är rakt motsatta deras självschema, jämfört med personlighetsegenskaper som endast är måttligt självbeskrivande. Relationen får formen av ett upp och nervänt U.

Om en person till exempel svarar snabbt på påståendet: ”Jag skulle gärna vilja se en kvinna som statsminister i Sverige” visar detta att frågan är viktig för den individen (personen har ett självschema som motsvarar detta påstående). Dröjer svaret ett längre tag är frågan inte särskilt viktig för personen (individen saknar självschema för detta).

Resultatet i en följande studie visade också att mätning av självschema markant förbättrade möjligheten att förutsäga fördomsfullhet jämfört med studier som enbart använder sig av personlighetsdrag.

Det finns stora likheter mellan självschemaforskning och forskning om attityders styrka. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan attitydstyrka och heritabilitet (statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet). Heritabiliteten är den del av en observerad varians som kan förklaras med genetisk varians.

Avhandlingens resultat visade att högre grad av heritabilitet var förknippat med närvaron av ett självschema (snabbare responstid). Det är första gången någon påvisat detta samband. Denna upptäckt ger möjlighet till ytterligare förståelse av vikten av genetisk påverkan som grund till individuella skillnader när det gäller beteendemässiga eller psykologiska karaktäristika.

- Sammantaget ger resultaten i avhandlingen stöd för tanken att självschema, mätt genom responstid, är en användbar och betydelsefull variabel i personlighetsforskning då kunskap om individens självschema bland annat kan förbättra prediktionen av olika fenomen, säger Lars Erik Hedlund.