Rekonstruktion av vegetation - till nytta för klimatforskning och naturvård

Hennes arbete visar bland annat att mängden vegetation, både örter och träd, på ett tillfredsställande sätt kan rekonstrueras för bestämda ytor med dessa modeller i Sydsverige. Användningsområdena för resultaten finns även inom forskningsområden som arkeologi, ekologi/bevarande ekologi och klimatologi.

Det är nu allmänt accepterat att ett långtidsperspektiv är nödvändig för att kunna förstå ekologiska och klimatiska processer i en värld i förändring.

Paleoekologi, det vill säga miljöhistoria och förhistoria spelar idag en stor roll inom all forskning och beslut kring miljöstrategier inom natur- och landskapsvård samt klimatfrågor. Att kunna rekonstruera landytan kvantitativt, det vill säga att kunna ange för forna tider storlek på ytor täckta av olika vegetationsarter med precision, var dock hittills inte möjligt.

De modeller som testats och validerats av Sofie Hellman ger nu stora möjligheter att testa hypoteser om processer där dessa ytor spelar stor roll, såsom i utvecklingen av klimatsystemet samt av olika ekosystem och deras biologiska mångfald. För arkeologer är det också nödvändigt att rekonstruera markanvändning kring boplatser för att få ytterligare kunskap om hur människor brukat naturresurser och påverkat sin miljö.

- Kunskap om förhållandena mellan människa, vegetation och klimat i långtidsperspektiv är central för förståelsen av nutidens miljöfrågor och för lösningar till framtiden, säger Sofie Hellman.

Sofie Hellman disputerar den 18 januari, 09.30, sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar med avhandlingen "Validating and Testing the Landscape Reconstruction Algorithm in Southern Sweden - Towards Quantitative Reconstruction of Past Vegetation". Opponent är Professor Mary Edwards, University of Southampton, Storbritannien.