- De grupper som uppvisar negativa konsekvenser verkar vara de vars arbete berörs av privatiseringen eller bolagiseringen, men som inte har tillräckligt med resurser för att hantera kraven som följer med dessa organisationsförändringar, menar Helena Falkenberg.
Resultaten tyder på att det är viktigt att i förväg analysera hur olika grupper kan komma att påverkas av en driftsformsförändring samt vilka resurser som de anställda har tillgång till för att kunna hantera förändringen. Genom effektiv, målmedveten och förutseende hantering kan negativa konsekvenser av den osäkerhet som ofta uppstår vid förändring mildras.
- Hur personalen mår påverkar sannolikt även verksamhetens resultat och vårdens kvalitet. Det gör konsekvenserna av dessa former av förändringar angelägna även ur ett ledningsperspektiv liksom även för patienter och anhöriga, säger Helena Falkenberg.
Avhandlingen bygger på enkätundersökningar som gick ut till samtliga vårdpersonal på tre akutsjukhus i Stockholmsregionen med olika driftsformer (förvaltningsdrivet, bolagiserat och privatiserat) och som genomfördes 1998 och 2001/2002.
Avhandlingens titel
”How privatization and corporatization affect healthcare employees’ work climate, work attitudes and ill-health: Implications of social status”. Avhandlingen finns att ladda ned som pdf på: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:298968.
Ytterligare information
Helena Falkenberg, Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 38 75, 0730-26 80 50, e-post hfg@psychology.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.