- Min avhandling visar att andelen kvinnor i ett yrke inte automatisk styr lönenivån. Det sambandet är snarare väldigt oregelbundet. Till exempel ser man att de yrken där andelen kvinnor är högst inte har den lägsta lönen. säger Charlotta Magnusson.
Arbete inom vård och omsorg värderas inte lägre än andra yrken och har inte heller en lönenivå som ligger lägre än andra jämförbara yrken. Tvärtom visar det sig vara positivt för lönen att arbeta med inom vård- och omsorgssektorn.
- Servicerelaterade yrken däremot både värderas lägre och ger sämre betalt än de flesta andra yrkeskategorier, säger Charlotta Magnusson.
Trots att de andelen kvinnor inte har en entydig negativ effekt på lönen finns det ändå en tydlig skillnad i lönesättningen mellan könen. I synnerhet gäller detta i yrken med hög prestige där skillnaden i lön mellan könen kan vara så hög som 32 procent.
Till stor del kan löneskillnaderna i yrken med hög prestige förklaras av att männens arbetsuppgifter i större utsträckning innehöll många tjänsteresor, krav på tillgänglighet utanför kontorstid och obetalt övertidsarbete, det vill säga jobbegenskaper som är karriärfrämjande men som är svåra att kombinera med barn- och familjeansvar.
- Kvinnorna missgynnas alltså på arbetsmarknaden när de får barn, säger Charlotta Magnusson.
Avhandlingens titel
Mind the Gap. Essays on Explanations of Gender Wage Inequality
För ytterligare information
Charlotta Magnusson, Institutet för social forskning (SOFI), tel.: 08-16 26 07, e-post: charlotta.magnusson@sofi.su.se.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.