|
|
– Den här typen av frågeundersökningar är en mycket osäker kunskapskälla, konstaterar han. Undersökningsföretagens konkurrenssituation och vinstintressen gör att metodfrågorna ofta hamnar i bakgrunden.
Petrovs studie visar att bristen på öppenhet för extern granskning och beroendet av de politiska och ekonomiska fälten gör att researchbranschens praxis ligger långt ifrån vetenskapens. Metoderna är istället en del av företagens sätt att bekräfta eller förändra rådande maktrelationer. Särskilt fokuserar avhandlingen på hur surveyundersökningar om Internetanvändning har framställts i affärspressen. Analyserna visar att de har varit ett effektivt sätt att skapa ”sanning”.
– Frågeundersökningarna drar med orätt fördel av vetenskapens legitimitet. De kommersiella aktörererna låter undersökningarna förmedla en viss bild av verkligheten, bland annat genom att sprida utvalda resultat i medierna. På så sätt har man till exempel försökt påverka utvecklingen av Internet i enlighet med sina egna strävanden, säger Peter Petrov.
Avhandlingen ställer undersökningsföretagens metoder och praxis mot de rådande vetenskapsidealen och vetenskapens sociala roll. Genom analyser av publikmätningarnas databaser utvärderas studiernas vetenskapliga halt i förhållande till föreställningar om vetenskaplig objektivitet och om vetenskap som samhällsfenomen.
Måndag den 15 februari försvarar Peter Petrov, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kvantitativa frågeundersökningar: produktionsvillkor, vetenskaplighet, spridning i medierna. Fakultetsopponent är docent Tobias Olsson, Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping.
Peter Petrov, född 1955, har varit programmerare och systemerare vid Sveriges Radios Publik- och programforskningsavdelning, publikanalytiker vid Sveriges Radios planeringsavdelning och medieforskare vid KTH och Södertörns högskola samt universitetsadjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
