Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan

2011-10-26 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.
I vår miljö finns en mängd föroreningar, däribland Bisfenol A som används i plaster inom en rad olika användningsområden. Bisfenol A kan under användningen av plastprodukterna läcka ut, vilket är extra besvärande då det används i till exempel nappflaskor, konservburkar, plastburkar, plastmuggar, som används av människor i alla åldrar. Både i Sverige och globalt är Bisfenol A vitt spritt och man har uppmätt ämnet i såväl människans moderkaka, foster som modersmjölk.

På senare tid har uppmätbara halter av Bisfenol bland annat hittats i damm från vanliga hem, men åsikterna går isär rörande negativa effekter av Bisfenol A och riskbedömningar från olika delar av världen kommer med motstridiga rekommendationer trots att de oftast använt sig av information från samma forskningsrapporter. Här i Sverige jobbar Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket för ett förbud mot Bisfenol A i nappflaskor och vissa andra plastprodukter.

Hjärnan hos människor och däggdjur utvecklas intensivt under en begränsad tid. Hos människobarn fortlöper denna hjärnutvecklingsperiod från sjunde fostermånaden och genom de två första levnadsåren. Motsvarande period för möss ager rum under de 3 till 4 första veckorna efter födseln. Uppsalaforskare har i tidigare forskningsstudier visat att olika toxiska föreningar kan inducera permanenta skador i hjärnfunktionen när de administreras till nyfödda möss under denna utvecklingsfas. Exempel på sådana ämnen är så kallade bromerade flamskyddsmedel, polyklorerade bifenyler (PCBer) och DDT.

I en helt ny studie har forskarna undersökt om exponering för Bisfenol A under nyföddhetsperioden kan framkalla permanenta skador i hjärnfunktionen. I experimenten gavs olika doser av Bisfenol A till moss när de var 10 dagar gamla. Mössen genomgick ett så kallat spontanbeteendetest som unga vuxna, där de fick byta bur från sin välkända hembur till en annan, exakt likadan bur under en timme. De normala mössen är mycket aktiva under de första 20 minuterna för att undersöka den nya hemmiljön. Aktiviteten minskar sedan under nästkommande 20 minuter och under de sista 20 minuterna minskar aktiviteten ytterligare, då mössen slår sig till ro for att sova.

- I vår studie såg vi att en engangsexponering för Bisfenol A, under den korta kritiska perioden av hjärnutveckling under nyföddhetsperioden, leder till förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt hyperaktivitet hos den unga vuxna individen. När man undersöker detta igen senare under vuxen ålder finns dessa funktionella störningar kvar, vilket indikerar att skadorna är permanenta och faktiskt inte försvinner, säger forskaren Henrik Viberg vid institutionen för organismbiologi.

Med hjälp av samma beteendemetod undersöktes också om individerna som fått Bisfenol A under nyföddhetsperioden reagerade annorlunda än normala individer på vuxenexponering för nikotin, vilket skulle kunna tyda på att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, är påverkat. Normala djur som i vuxen ålder exponeras för den givna dosen nikotin får en kraftigt ökad aktivitet jämfört med djur som inte exponerats för nikotin. De djur som exponerats för Bisfenol A under nyföddhetsperioden och sedan fick nikotin som vuxna uppvisade inte alls samma hyperaktivitet som de normala djuren. Detta tyder på att det kolinerga signalsystemet är påverkat och att dessa individer fått en ökad känslighet för denna typ av exponering i vuxen ålder. Igen en effekt som framkallas under nyföddhetsperioden, men som kvarstår under vuxen ålder.

- Vi har tidigare sett den här typen av effekter för flera andra miljögifter som fortfarande förekommer i både inomhus- och utomhusmiljö. Då effekterna liknar varandra är det möjligt att flera olika miljögifter, inklusive Bisfenol A, kan samverka vid framkallandet av störningar under hjärnutvecklingen. Detta i sin tur skulle kunna betyda att de enskilda doserna av de olika miljögifterna, som krävs för att framkalla störningar, kan vara lägre än de som vi undersökt i våra studier av till exempel Bisfenol och bromerade flamskyddsmedel, säger Henrik Viberg.

Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Toxicology.

Dose-dependent behavioral disturbances after a single neonatal Bisphenol A dose, Toxicology, In Press, Uncorrected Proof,  Henrik Viberg, Anders Fredriksson, Sonja Buratovic, Per Eriksson
doi:10.1016/j.tox.2011.09.006

För mer information kontakta Henrik Viberg, tel: 018-471 7695, 070-171 9060, e-post: henrik.viberg@ebc.uu.se

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Enkelt utandningsprov förbättrar för astmapatienter
      23 aprKarolinska Institutet
    2. Informationsutbyte – grundbult för tvärvetenskap
      23 aprHögskolan i Borås
    3. Effektivare rekryteringar genom större lyhördhet för forskning
      23 aprStockholms universitet
    4. Svårt beräkna mjölkkornas klimatpåverkan, men det finns motåtgärder
      23 aprSLU
    5. Svenska TV-producenter studerade i avhandling
      23 aprUppsala universitet
    1. Stressade kor ökar olycksrisken
      22 aprSLU
    2. Att vara ensamstående mamma gör inte kvinnor olyckliga
      22 aprUmeå universitet
    3. Mag-tarmkanalens insida ”bara” som 1 rum och kök
      22 aprGöteborgs universitet
    4. Mekaniskt tryck ger växtceller form
      22 aprLunds universitet
    5. Efterlängtad metod för läkemedelsforskning
      22 aprUppsala universitet
    1. Hoppas reducera dödligheten i malaria
      22 aprKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Höftsjukdomen Legg-Calvé-Perthes ökar risken för andra sjukdomar
      22 aprUppsala universitet
    3. Mer kadmium i våra njurar - skaderisken ändå lägre
      17 aprGöteborgs universitet
    4. Diabetesutbildning för livet
      16 aprLunds universitet
    5. Massdöd bland djur kan undersökas med ny metod
      16 aprGöteborgs universitet
Arkiv

Forskarporträtt

    1. "Jag vill känna att jag har gjort skillnad"
      14 oktMälardalens högskola
    2. IT-pussel för ett hållbart samhälle
      26 sepÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.