Livsviktigt vid typ 2-diabetes

Hon visar där att behandlingsriktlinjer ger bättre kolesterolvärden. Fler uppnår behandlingsmålen för riskfaktorer, men det kvarstår förbättringsområden såsom kolesterolvärden, rökning och blodtryck.

I en delstudie av nydiagnostiserade typ 2-diabetespatienter i Västerbotten ställs frågan om förekomst av kranskärlssjukdom uppmärksammas i tillräcklig grad jämfört med t ex ögonbottenförändringar.

Erfarna distriktsläkare intervjuades, och dilemman i yrkesrollen och i kommunikationen med patienter med typ 2-diabetes framkom. Man tvekade bl a inför att ge patienten all information om sjukdomen och dess konsekvenser. Det fanns svårigheter att integrera vetenskap i diabetesvården och läkarna övervägde också om läkemedelsbehandling kunde minska patienternas benägenhet att vidta nödvändiga livsstilsförändringar.

Många personer med typ 2-diabetes upplever sig som friska, vilket också försvårade kommunikationen om förändringar och behandling som läkarna upplevde önskvärda.

Slutsatserna i avhandlingen är att behandlingen av kända riskfaktorer förbättrats de senaste tio åren i Sverige sedan Socialstyrelsen utfärdade sina riktlinjer för diabetesvården 1999.

En fortsatt förbättring har skett under perioden 2003-2008 även om det återstår en del till målen för kolesterolvärden, blodtryck och rökning. Behandligen måste intensifieras ytterligare och kommunikationen mellan läkare och patient förbättras för att personer med typ 2-diabetes ska bryta trenden med förhöjd risk för hjärtinfarkt.

Fredagen den 5 februari försvarar Eva Fhärm, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Treatment of Cardiovascular Risk Factors in Type 2 Diabetes  –  Time Trends and Clinical Practice.

Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.

Fakultetsopponent är docent Carl-Johan Östgren, Linköpings universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30686