| Ja, ofta |
|
207 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
50 | |||
| Nej, inte alls |
|
18 | |||
| Vet inte |
|
23 |
– Utvecklingen kan liknas vid två sidor av samma mynt där den ena sidan representerar livsvillkor för stressade yrkesarbetande och den andra sidan alla i utanförskapets Sverige, säger Uffe Enokson.
Den svenska välfärdsstatens sätt att hantera obalansen mellan tid och pengar ser ut att ha formaliserats i två snäva policyfält utan att kunna parera växande strukturella problem och individuella tillkortakommanden.
Resultat i avhandlingen visar att arbetstidspolicyns utveckling är viktig för att förstå hur tillgången på tid och ekonomiska resurser fördelas i befolkningen. Historiskt har arbetstidspolicyn varit starkt förankrad i den svenska socialpolitiken med hälsa, trygghet och jämlikhet som centrala frågor.
En förskjutning av policymotiven i riktning mot en ekonomisk diskurs, med i stora delar andra politiska målsättningar, förändrar arbetstidens position. Utvecklingen av en ekonomisk policy som framhåller flexibilitet, stärkt konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt gör att sociala motiv blir en perifer del av den ekonomiska politiken, inte en viktig del knuten till policykärnan i den sociala politiken.
En följd har blivit att lösningar på hushållens obalanser är svagt förankrade i en förändrad syn på arbetstiden. Tanken på att arbeta mindre, fördela arbetet annorlunda mellan olika medborgargrupper eller individuellt under livsförloppet, ligger långt ifrån den finanspolitiska policykärnan. Något som kan exemplifieras med att det tvärt emot sociala policymotiv för kortare arbetstid uppkommer diskussioner om att vi med en ekonomisk målsättning måste jobba mer.
Sammantaget visar avhandlingen att mycket talar för att de historiska förhandlingsframgångarna i arbetslivet som förbättrat arbetsmiljön och fungerat som skydd för den enskilde står inför nya utmaningar som kräver nya slags lösningar. Med tid som välfärdsfaktor uppmärksammas varierade behov och förutsättningar för ekonomisk och social hållbarhet som både är flexibla och upplevs som legitima av medborgarna.
Uffe Enokson är född och uppvuxen i Växjö. Han arbetar sedan 2003 som doktorand vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete och har vid sidan av sin doktorandtjänst ägnat tid åt sitt skönlitterära författarskap och bland annat kommit ut med boken ”Tidsfördrivningen” 2008.
Avhandlingen ”Livpusslet: Tid som välfärdsfaktor” försvaras fredagen 9 oktober 2009, kl. 10.15.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Kajsa Ellegård, Linköpings universitet.

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN