Omkring 15 av de 91 föreningarna ger Korankurser. Forskarna intervjuade företrädare för föreningarna om detta. Det kunde vara imamer, ordförande, eller Koranlärare som svarade på frågor. Det finns två huvudsyften med Korankurserna enligt de flesta av dem. Dels vill man förmedla ett religiöst och kulturellt arv till barn och ungdomar med betoning på det arabiska språket. Dels handlar det om att diskutera viktiga frågor i det samhälle man lever.
- Det kan handla om hur religionen ska traderas i ett nytt sammanhang. Det gäller också praktiska frågor, till exempel att ett barn chattar med en kompis och hur man som förälder ska förhålla sig till det, säger Signild Risenfors, doktorand i pedagogik på Högskolan Väst.
Ytligt chattande skulle kunna uppfattas som att man är ovarsam med islam. Traditionen säger att orden ska vara värda något. Den här typen av frågor kan barn och ungdomar diskutera med sina lärare på Korankurserna och föräldrarna blir också delaktiga i ett sammanhang där frågorna ventileras.
De intervjuade företrädarna var angelägna om att framställa islam som en modern religion och poängterade flera likheter mellan islam och kristendom och det svenska samhällets värdegrund. En av dem uttryckte det så här: ”Religionen är till för människan, inte tvärtom. Människan ska leva ett gott liv, vilket innebär att Koranen måste tolkas i ett modernt samhälle som verkar för demokrati och jämställdhet.” Uttalandet är representativt för de muslimska föreningarna.
Läs mer i rapporten Korankurser som föreningsverksamhet?
http://hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:403684
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.