Kommunpolitikers avhopp sker mest av privata skäl

- Dessutom uppger fyra av fem avhoppare att de är nöjda eller mycket nöjda med sin tid i fullmäktige, berättar Gissur Ó Erlingsson. Många lämnar inte heller politiken helt. Tre av fyra avhoppare är fortfarande medlemmar i sitt parti och många kan tänka sig att ställa upp i val igen.

Gissur Ó Erlingsson är statsvetare och forskar vid Centrum för Kommunstrategiska Studier, CKS, Linköpings universitet. Han har skrivit rapporten tillsammans med statistikern Richard Öhrvall. Den bygger på en omfattande enkätundersökning riktad till alla kommunpolitiker i Östergötland som hoppade av 2002-2009, totalt 187. I undersökningen ingår också var tredje ännu aktiv kommunpolitiker i Östergötland 2009, detta för att få en jämförelse.

Men trots att bilden inte är så mörk som den ofta framställs, medför avhoppen problem. De är vanligare bland unga, kvinnor och utrikes födda, dvs. grupper som redan vid mandatperiodens början är underrepresenterade. Detta förstärks alltså i takt med att personer lämnar politiken. Avhopp innebär också att partierna kan få svårt att hitta ersättare. Därför finns anledning för partier och kommuner att försöka minska antalet avhopp. Åtgärder som föreslås i rapporten handlar bland annat om att underlätta för de förtroendevalda att få politiken och privatlivet att gå ihop, och också att bättre utnyttja ny teknik.

I rapporten beskrivs även partiernas förändrade roll i den svenska demokratin, vad som driver personer att engagera sig politiskt, de folkvaldas syn på maktfördelningen i kommunerna och mycket mer.