Katastroftankar och rädsla leder till mer smärta vid benbrott

Trots bra medicinsk vård får många patienter leva med smärta under långa perioder efter ett benbrott. Vissa patienter blir aldrig helt återställda och för så många som två tredjedelar av patienterna tar det längre tid att bli bra än de trodde från början.

När patienten har förväntat sig att vara helt återställd inom en viss tid och det inte händer är det lätt att bli orolig och rädd, vilket kan leda till att katastroftankar får fäste. Negativa tankar hindrar i sin tur patientens tillfrisknande. Det blir en nedåtgående spiral.

– För att kunna planera vården efter ett benbrott är det viktigt att förstå de psykologiska processer som inverkar på vår hälsa. Det är viktigt att vara uppmärksam på patienter som visar tecken på smärtrelaterad rädsla så att man kan fånga upp dem och erbjuda behandling.

Forskarna rekommenderar kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT är ett samlingsnamn för en rad psykologiska metoder och tekniker som används för att arbeta med tankar, känslor och beteende.

– Eftersom katastroftankar ofta leder till att patienten undviker att röra på sig på grund av rädsla för smärta, rekommenderar vi det motsatta. Vi hjälper patienten att bryta mönstret genom att gradvis bli mer aktiva och samtidigt ifrågasätta sina tankar om smärta och aktivitet. Det är inte farligt att röra på sig utan att man kan börja att göra det på sin nivå, säger Steven J. Linton.

KBT ska inte användas för att minska smärtan utan för att minimera inflytandet och därmed effekten som smärtan har på tillfrisknandet efter benbrottet. Genom behandling kan man förhindra att rädslan och katastroftankarna orsakar ett långsammare tillfrisknande.

Länk till artikeln "Pain-related Fear, Catastrophizing and Pain in the Recovery from a Fracture" av Steven J. Linton, Nina Buer, Lars Samuelsson, Karin Harms-Ringdahl:
http://dx.doi.org/10.1016/j.sjpain.2009.09.004