Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hormoner i vattnet


fångas in av ny metod

2007-12-20 Pressmeddelande från Lunds universitet
"Hormonstörande ämnen" är organiska ämnen som påverkar hormonsystemet och bidrar till könsförvirring och sterilitet. Sådana ämnen kommer i ökande takt ut i vattenmiljön genom rester av läkemedel, bekämpningsmedel och industriprodukter. En forskargrupp vid Lunds tekniska högskola har nu hittat ett möjligt sätt att fånga in de farliga ämnena.
Problemet med hormonella störningar hos djur började uppmärksammas i slutet av 90-talet. Nu finns det mängder med exempel: isbjörnshonor i Arktis med maskulika drag, sälar i Nordsjön med sänkta nivåer av honligt könshormon, alligatorhannar i Florida med förkrympta penisar, tvekönade fiskar i England och Sverige med både ägg och spermier i testiklarna… Och även människor drabbas.
- Att spermieantalet minskat hos danska unga män tros delvis bero på hormonstörande ämnen. Och i England blir det allt fler män som måste opereras för att de har fått bröst med kvinnlig bröstvävnad! berättar professorn i bioteknik Bo Mattiasson. En medlem i hans forskargrupp, Mathieu Le Noir, la nyligen fram en avhandling som beskriver en teknik för att fånga in och oskadliggöra dessa ämnen i avloppsvatten och dricksvatten.
Det finns ca 120 ämnen som är kända för att kunna påverka hormonsystemet hos djur och människor. Vart och ett av dessa ämnen finns i mycket små mängder i vattnet, så att fånga upp dem ett i taget har ansetts omöjligt.
Lundaforskarna har i stället angripit problemet från ett annat håll. De 120 ämnena påverkar kroppen för att de har delvis samma molekylära form som östrogen, vilket gör att de kan binda till kroppens östrogenreceptor (en sorts mottagare på cellytan).
- Vi har nu gjort en syntetisk receptor med rätt form, som fångar upp dessa ämnen på samma sätt som kroppens östrogenreceptor. Receptorn binder alla ämnen som kan tänkas ha hormonell effekt, så vi behöver inte i förväg veta exakt vilka hormonstörande ämnen som finns i ett visst vatten, säger Bo Mattiasson.
Den syntetiska receptorn består av en polymer i form av en gel. Denna kan placeras i små skyddande plaströr som hälls ut i en reningsverksdamm och fångar upp de farliga ämnena i det avloppsvatten som ska renas. Gelen kan också byggas in i de reningssystem som finns för blivande dricksvatten.
När gelen blivit full av hormonstörande ämnen, så kan dessa "tvättas ut" ur gelen. De kan sedan oskadliggöras genom att behandlas med UV-bestrålning och mikroorganismer i en teknik som lundaforskarna också utvecklat.
- Eftersom den renande gelen kan återanvändas, så behöver tekniken inte bli alltför dyr, hoppas Bo Mattiasson. Han har redan kontakt med reningsverk som är intresserade av att göra försök i halvstor skala, och ska ta kontakt också med leverantörerna av dricksvatten.

Mathieu Le Noirs avhandling heter Removal of endocrine-disrupting compounds from wastewater using molecular imprinting. En sammanfattning finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=604871.

Bo Mattiasson träffas på tel 046-2228264 eller 070-6059830, e-post Bo.Mattiasson@biotek.lu.se.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    4. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    4. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    5. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.