|
|
|
Grupparbeten blir allt vanligare på högskoleutbildningarna. Tanken är att studenterna genom att arbeta i små grupper ska vara aktiva, lära av varandra och samtidigt öva på att samarbeta, lyssna på andra, argumentera för sina idéer och planera det gemensamma arbetet. Både de flesta lärare och studenter vet dock att grupparbete inte alltid fungerar som det är tänkt. Anna Malmbjer har i sin avhandling Skilda världar studerat några nyblivna lärarstudenters första grupparbeten och -samtal för att ta reda på vad som egentligen händer i gruppen och vilka faktorer som bestämmer hur arbetet utvecklas.
Studenterna som deltog i studien ingick i samma undervisningsgrupp, fick samma information och löste liknande uppgifter ungefär samtidigt. De yttre förutsättningarna var alltså i det närmaste identiska, men trots det blev gruppsamtalen olika både till form och innehåll. Ett av samtalen påminde till exempel mest om ett möte, medan ett annat snarare liknade en intervju och ett tredje samtal hade formen av en konversation. Ett samtal kännetecknas av motsättningar, ett annat av samstämmighet och ett tredje av gemensamt utforskande och konstruktiv diskussion.
Avhandlingen visar att det är studenternas intresse och engagemang, lokala omständigheter och ibland rena tillfälligheter som avgör hur arbetet och samtalen utvecklas.
- Den student som råkar inleda gruppsamtalet bestämmer till exempel i mycket hög grad dess fortsatta utveckling, berättar Anna Malmbjer.
Studien visar också att grupparbeten och gruppsamtal som undervisningsform kräver mycket förarbete och lärarstöd för att fungera som det är tänkt, och att grupparbeten därför inte kan ersätta lärarledd undervisning.
Anna Malmbjers resultat är relevanta även för grupparbeten i skolan, möten i arbetslivet och helt vanliga samtal mellan flera personer.
- Vill man till exempel styra ett möte ska man se till att få ordet först, säger hon.
