| Ja |
|
126 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nej |
|
148 | |||
| Vet ej |
|
45 |
|
|
I takt med att kunskapen om genetiken och de molekylära processerna bakom olika smärttillstånd och demenssjukdomar ökar öppnas nya möjligheter till diagnostik och behandling. Möten med patienter på kliniken leder också ofta till frågor där det ännu inte finns någon teknik för att ta reda på svaret. Just här kommer Uppsala Berzelii centrum in i bilden. Torsten Gordh, smärtforskare vid Uppsala universitet och överläkare på smärtkliniken, Akademiska sjukhuset, tycker att centret är en fantastisk resurs.
- Genom samarbetet med grundforskarna och företagen har vi fått tillgång till helt nya metoder med biomarkörer som kan användas på biobanksmaterial från välkarakteriserade smärtpatienter. Detta är något helt nytt och har lett till mycket ny kunskap, som kan komma patienten till nytta, säger han.
Både Alzheimer- och smärtforskningen vid Uppsala universitet håller en internationellt hög nivå och Akademiska sjukhuset är kliniskt framstående. Områdena är också intressanta för Uppsalas lifescienceföretag. Inom Uppsala Berzelii centrum finns nu ett mycket aktivt samarbete mellan dessa parter, med starkt fäste i de kliniska behoven och universitetets höga kompetens inom kemi och molekylär metodutveckling. Målet är att föra idéer från grundforskning till kommersiell produkt för klinisk nytta.
- Med tillgången till patientmaterial, den starka teknikutvecklingen och företagens kunnande är förutsättningarna unikt goda att nå ända fram, säger Fredrik Nikolajeff, föreståndare vid Uppsala Berzelii centrum.
Media och allmänhet hälsas välkomna!
Tid och plats: 8 juni, kl. 13-17.30, Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet.
