Prenumerera
Registrera dig för vårt nyhetsbrev gratis.
Tror du atmosfären i butiker påverkar dina inköp?

Ja, ofta
 
     
 272
Ibland
 
     
 61
Nej, inte alls
 
     
 24
Vet inte
 
     
 25

Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.
Skicka vykort
Vykort

Genombrott för stamcellsodlare

2010-05-31
Pressmeddelande från
Karolinska Institutet
Pressmeddelande
Kolesterol viktigt för hjärnans utveckling
2009-10-02
Karolinska Institutet
Forskningsprojekt
Engångsanslag till Karl Tryggvasons forskning
Stiftelsen för Strategisk Forskning
BMI, med fokus på övervikt och fetma, och risken att drabbas av cancer -...
FAS
För första gången har mänskliga embryonala stamceller odlats under kemiskt kontrollerade former utan användning av djursubstanser, vilket är en förutsättning för framtida klinisk användning. Metoden har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och presenteras i tidskriften Nature Biotechnology.
Embryonala stamceller kan utvecklas till alla andra celltyper i kroppen och har potentiell användning i behandling där sjuka celler behöver ersättas. Ett problem är dock att det är svårt att odla och utveckla mänskliga embryonala stamceller utan att samtidigt förorena dem. I dag sker odlingen med hjälp av proteiner från djur vilket utesluter senare användning i behandling av människor. Alternativt kan stamcellerna odlas på andra humana celler, så kallade stödjeceller. Dessa producerar dock tusentals okontrollerade proteiner och ger därför upphov till opålitliga forskningsresultat.

En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu lyckats odla humana stamceller helt utan att använda andra celler eller substanser från djur. Odlingen sker på en matta av ett enda humant protein, kallat laminin-511.

– Vi kan nu för första gången odla humana embryonala stamceller i stora mängder i en miljö som är kemiskt helt definierad. Det öppnar nya möjligheter att utveckla olika typer av celler som sedan kan prövas för behandling av sjukdomar, säger professor Karl Tryggvason som har lett studien.

Tillsammans med forskare vid Harvard Stem Cell Institute har forskarna också visat att man på samma sätt kan odla så kallade reprogrammerade stamceller, som med forskarnas hjälp har utvecklats ”bakåt” från bindvävsceller till stamceller.

Lamininin-511 utgör en del av människans bindväv och fungerar i kroppen som underlag för celler att fästa vid. I det nybildade fostret behövs proteinet också för att vidmakthålla cellernas stamcellskaraktär. När fostret börjar utveckla olika vävnadstyper behövs andra typer av lamininer.

Hittills har olika laminintyper inte varit tillgängliga för forskningen eftersom de är nästan omöjliga att rena från vävnader och svåra att producera. Karl Tryggvasons forskargrupp har under de senaste dryga två decennierna klonat generna för flesta humana lamininer, studerat deras biologiska roll, beskrivit två genetiska lamininsjukdomar och de senaste åren även lyckats producera flera laminintyper med genteknologiska metoder. I det aktuella experimentet har forskarna framställt laminin-511 genom så kallad rekombinant teknik.

Publikation: “Long-term self-renewal of human pluripotent stem cells on human recombinant laminin-511”, Sergey Rodin, Anna Domogatskaya, Susanne Ström, Emil M Hansson, Kenneth Chien, José Inzunza, Outi Hovatta, Karl Tryggvason, Nature Biotechnology, online May 30 2010, doi: 10.1038/nbt.1620.

För mer information, kontakta: Professor Karl Tryggvason Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Tel: 08-524 877 20 eller 070 329 7720 E-post: Karl.Tryggvason@ki.se Pressekreterare Katarina Sternudd Tel: 08-524 838 95 E-post: Katarina.sternudd@ki.se BILD: Karl Tryggvason, foto av Camilla Svensk
forskning.se | Västra järnvägsgatan 3 |  Box 1035 |  101 38 Stockholm
tel 08-546 44 000 | fax 08-546 44 192 | red@forskning.se
FORSKNING.SE ÄGS AV:
För att se denna animering behöver du Flash 8 i din dator. Ladda hem Flashlänk till annan webbplats
Tema Hjärna och lärande
Mattias Öbergs blogg om miljögifter
Mattias Öbergs blogg om miljögifter

Samverkan i verkligheten


2012-02-06
Cirka 70 toxikoIoger arbetar idag på AstraZenecas...
Läs mer
Webb-TV.
Missa inte kanalen "Forskningsnyheter" på YouTube