- Min studie visar att de främsta debattörerna i biblioteksdebatter är författare och inte biblioteksföreträdare som man kanske kan tro, säger hon.
I debatten framhåller författarna att folkbibliotek i första hand bör förmedla tryckt svensk skönlitteratur av god kvalitet, dvs att bibliotekens viktigaste uppdrag är att bevara kulturarvet. Eftersom författarna är så pass framträdande i media blir denna ”bokliga” föreställning dominerande i debatterna. Samtidigt finns det andra aspekter av biblioteken som inte alls, eller i mycket liten omfattning, nämns. Några exempel är bibliotekets roll som mötesplats och plats för upplevelser, liksom bibliotekets betydelse för integration.
- Att dessa uppdrag och roller inte diskuteras kan ha att göra med att så få biblioteksföreträdare deltar i debatterna, säger Åse Hedemark.
Media- och kommunikationsvetenskaplig forskning visar att media påverkar och förstärker föreställningar som finns i samhället. Den mediala bilden kan alltså indirekt påverka institutionens legitimitet i samhället, liksom politiska beslut som rör bibliotek. Den kan också få konsekvenser för människors beteende. I debatterna framkommer också en ensidig uppfattning om bibliotekariers kompetens, som i förlängningen kan påverka bibliotekens möjlighet att möta användares informationsbehov.
- Om bibliotek enbart uppfattas som ställen där man kan låna skönlitteratur i bokform kan det förstås påverka i vilken utsträckning människor söker sig till bibliotek. Och om förväntningarna på bibliotekarien inte stämmer med deras expertis och kunnande kan det vara svårt att ge bra service.
