Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

En enda fråga räcker

2008-06-13 Pressmeddelande från Högskolan i Gävle
Hur kan man enkelt identifiera grupper som löper risk att bli långtidssjukskrivna? Den frågan sysselsätter både de som arbetar med arbetsmiljöfrågor och forskare. Nu är det visat att en enkel fråga duger lika bra som ett instrument med tio frågor.
Forskning har visat att människors egen skattning av sin hälsa har samband med deras framtida sjuklighet. Självskattning anses därför som ett bra sätt att identifiera riskgrupper. För att frågeformulär inte ska bli oöverstigligt långa behövs korta och säkra frågeinstrument. Men vilket instrument ska man välja? Duger ett kort lika bra som ett långt?

I en nyligen publicerad studie i International Archives of Occupational and Environmental Health har forskaren Per Lindberg vid CBF jämfört förmågan hos fem hälsoorienterade instrument att förutsäga framtida långtidssjukskrivning. Studien ingår i en större studie, HAKuL, som har gjorts bland anställda i offentlig sektor i Sverige.

I den aktuella studien följdes 2252 anställda under fyra år. Av dessa var 79 procent kvinnor. De fem instrumenten för självskattad hälsa och arbetsförmåga förutsåg långtidssjukskrivning ungefär lika bra, men något bättre för män. Oberoende av ålder och arbete löpte kvinnor som skattar sin hälsa som dålig, fördubblad risk att bli långtidssjukskrivna under de följande fyra åren, medan risken för män var tre till fem gånger så stor.

- Det verkar vara så att när män väl medger att de mår dåligt, då mår de verkligt dåligt, säger Per Lindberg. Men generellt rapporterar fler kvinnor än män dålig hälsa, de är också oftare sjukskrivna. Det kan bero på att när kvinnor skattar sin hälsa inkluderar de både familjens hälsa och andra hälso- och icke hälsorelaterade faktorer. En annan förklaring kan vara att arbetsplatser och arbetsredskap oftast är anpassade för mäns fysiska egenskaper, vilket medför att belastningen på kvinnor blir större.

När det gällde instrumentens förmåga att förutsäga en positiv hälsoutveckling - att hålla sig någorlunda frisk och klara sig från långtidssjukskrivning - fungerade de visserligen lika bra för kvinnor som för män, men sambanden var betydligt svagare än för långtidssjukskrivning.

Per Lindbergs slutsats är att om man vill identifiera riskgrupper för långtidssjukskrivning räcker det med denna enda fråga: I allmänhet, hur skulle du vilja säga att din hälsa är? Svarsalternativ: Utmärkt, Mycket god, God, Någorlunda respektive Dålig.

Frågan kan med fördel användas inom företagshälsovård och forskning för identifiering av riskgrupper i behov av förebyggande insatser. Per Lindberg betonar att resultatet är baserat på gruppnivå och inte kan användas med någon säkerhet för att mäta enskilda individers framtida hälsoutveckling.

Mer information: Per Lindberg, forskare vid CBF, 026-64 87 59, 0709 - 689 686, per.lindberg@hig.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    4. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    4. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    5. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.