| Ja, ofta |
|
451 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
90 | |||
| Nej, inte alls |
|
40 | |||
| Vet inte |
|
37 |
|
|
Men under senare år har forskningsresultat visat att människor visst vill och kan samarbeta kring gemensamma resurser. Inte minst har Elinor Ostrom, statsvetare som fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2009, visat att människor som gemensamt sköter och har bestämmanderätt över naturresurser hittar sätt att förvalta dem på långsiktigt hållbara sätt.
Nationalekonomen Nam Pham Khanh har i sin doktorsavhandling studerat mänskligt samarbete och hur olika sociala influenser påverkar individens beteende och vilja att bidra till en gemensam resurs.
I byn Giong Trom fick 200 fattiga risbönder möjlighet att bidra till en gemensam bro i ett experiment som samtidigt var helt verkligt. Varje familj fick 400 000 dong (140 kronor) i gåva av forskningsprojektet. De fick veta att förutsättningen för att bron skulle byggas var att byborna tillsammans bidrog med 40 miljoner dong. Det motsvarade ett genomsnittligt bidrag på 200 000 dong. Ytterligare pengar som krävdes för att få bron färdig skulle projektet stå för.
Varje familj var fri att behålla hela den skänkta summan eller bidra med vilken summa som helst från noll till fullt bidrag (400 000 dong). Bidragen lämnades anonymt, så ingen i byn eller i forskningsprojektet visste hur mycket respektive familj bidrog med. Om det skulle bli pengar över skulle dessa fördelas tillbaka till familjerna i proportion med den summa de bidragit med.
Familjerna indelades i fem grupper som fick olika information i valsituationen där de anonymt skulle ange hur mycket de ville bidra med. I en grupp fick deltagarna veta att andra familjer i byn intervjuats om sina bidrag och att ett av de vanligaste bidragen till bron var en ganska låg summa (100 000 dong). I en annan grupp fick deltagarna välja bland flera alternativa summor genom att flytta en markör, som i deras fall stod på noll från början. I båda dessa grupper sjönk det genomsnittliga bidraget med 20 procent, jämfört med referensgruppen som inte fick någon information alls.
Forskningsresultaten visar alltså att individens bidrag till en gemensam resurs påverkas av information om hur andra har valt att bidra. Lika mycket påverkas individen av förekomst av ett förvalt alternativ.
– Resultaten är användbara inte minst i utvecklingsländer, där uppbyggnad av kollektiva nyttigheter är beroende inte bara av staten utan också av människors frivilliga bidrag. Vi visar att hur information till individer utformas, påverkar ett samhälles förmåga att få till stånd gemensamma resurser, som i sin tur är avgörande för ekonomisk och social utveckling. säger Nam Pham Khanh.
Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.
Tid och plats för disputationen: Fred 18 nov kl 10, sal E 43, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: "Prosocial Behavior, Social Interaction and Development: Experimental evidence from Vietnam".
Avhandlingens författare: Nam Pham Khanh

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN