Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Bromsad evolution kan förhindra läkemedelsresistens

2009-10-28 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Smittämnen som blir resistenta mot antibiotika är ett allvarligt samhällsproblem. Det är också en naturlig del av evolutionen.
Forskare vid Göteborgs universitet försöker nu i ett nytt projekt hitta substanser som bromsar evolutionens hastighet, för att på så sätt göra dagens läkemedel effektiva även i framtiden.
Smittämnens resistens mot antibiotika är särskilt allvarlig när det gäller läkemedel baserade på svamp, till exempel penicillin. Svampens celler är nämligen lika människans, vilket gör det svårt att utveckla läkemedel som slår ut svampceller (och är effektiva) men skonar människocellerna (och alltså saknar biverkningar). Världen måste därför vara rädd om de få svampläkemedel som finns – en resistens mot dem skulle slå ut behandlingen av flera sjukdomar.

Samtidigt är resistens mot läkemedel ett naturligt led i evolutionen. Genom evolutionen skapas slumpvisa variationer i en organisms egenskaper, vilket hos smittämnen visar sig genom att vissa får en förbättrad tålighet mot de läkemedel de utsätts för. Till slut har vi helt resistenta svampstammar – och läkemedlet blir verkningslöst. Ju snabbare de slumpässiga variationerna uppstår, desto större är sannolikheten att resistens uppstår. Ett sätt att motverka läkemedelsresistens hos svampar är därför att bromsa evolutionens hastighet.

Forskaren Jonas Warringer vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi försöker genom avancerade genetiska experiment hitta sådana ”evolutionsbromsande” substanser. I ett första läge handlar det om att identifiera de komponenter i cellen som styr evolutionshastigheten. I sina studier använder Jonas Warringer och hans kollegor vanlig bagerijäst som modell. En jästsvamp har 6 000 gener, och genom att förstöra enskilda gener i annars identiska individer kan Jonas Warringer och hans kollegor använda uteslutningsmetoden:

–Vi skapar och följer jästcellens evolution i realtid. Vi låter våra svampar utveckla resistens mot ett läkemedel, och mäter under processen hur stammarnas livsduglighet förändras. Hos vissa av stammarna sker evolutionen långsammare när en given komponent är förstörd. Dessa stammar är våra guldkorn, för då vet vi att just de komponenterna är viktiga för evolutionshastigheten, säger Jonas Warringer.

– På så sätt har vi så småningom hittat generna som reglerar evolutionen. Om vi i nästa läge kan attackera en av dessa komponenter med en substans kan vi bromsa läkemedelsresistensen, så att vi kan använda dagens läkemedel även i framtiden.

Forskningsprojekt stöds av Magnus Bergwalls stiftelse, och Jonas Warringers förhoppning är att evolutionsbromsande substanser ska finnas tillgängliga inom 10-15 år. Bifogad bild fri för publicering. Foto: G Beltran/Göteborgs universitet

KONTAKT
Kontakt: 0730 226322 031 786 39 61 jonas.warringer@cmb.gu.se
Arkiv

Nyheter

    1. Mer kunskap om hur växter klarar sig i kyla
      2 sepUmeå universitet
    2. Molekylkapslar kan underlätta läkemedelstransport
      2 sepLunds universitet
    3. Fler barn med autism kan få en molekylär diagnos
      2 sepKarolinska Institutet
    4. Studie av fleråriga spannmål ger stöd för miljösmartare odling
      1 sepSLU
    5. Nattflyn med inre kompass kan också känna av vindens turbulens
      1 sepLunds universitet
    1. Forskning som kan hjälpa lärare att ge rätt feedback
      1 sepKarolinska Institutet
    2. Frankenstein lär framtidens intelligenta vårdmaskiner empati
      1 sepHögskolan i Gävle
    3. Hopp om bättre hjärnimplantat
      31 augLunds universitet
    4. Mindfulness – vägen till hållbart åldrande
      28 augHögskolan i Skövde
    5. Tarmfloran förstärker negativa effekter av fettrik kost
      28 augGöteborgs universitet
    1. Klockgener "tar siesta" varje dag i cellkärnans utkant
      28 augKarolinska Institutet
    2. Fler strokepatienter kan slippa handikapp
      27 augLunds universitet
    3. Svampar och bakterier påverkar framtida klimatmodeller
      27 augLunds universitet
    4. Biobank med cellinjer värdefull för forskningen om hjärntumörer
      26 augUppsala universitet
    5. Fler arkeologiska bevis för tidigt kristnande i Västergötland
      26 augGöteborgs universitet
Arkiv

Forskarporträtt

    1. En cellmodell som doftar
      10 aprLunds universitet
    1. Forskning för effektivare fredsoperationer
      4 marRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.