Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Bromsad evolution kan förhindra läkemedelsresistens

2009-10-28 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Smittämnen som blir resistenta mot antibiotika är ett allvarligt samhällsproblem. Det är också en naturlig del av evolutionen.
Forskare vid Göteborgs universitet försöker nu i ett nytt projekt hitta substanser som bromsar evolutionens hastighet, för att på så sätt göra dagens läkemedel effektiva även i framtiden.
Smittämnens resistens mot antibiotika är särskilt allvarlig när det gäller läkemedel baserade på svamp, till exempel penicillin. Svampens celler är nämligen lika människans, vilket gör det svårt att utveckla läkemedel som slår ut svampceller (och är effektiva) men skonar människocellerna (och alltså saknar biverkningar). Världen måste därför vara rädd om de få svampläkemedel som finns – en resistens mot dem skulle slå ut behandlingen av flera sjukdomar.

Samtidigt är resistens mot läkemedel ett naturligt led i evolutionen. Genom evolutionen skapas slumpvisa variationer i en organisms egenskaper, vilket hos smittämnen visar sig genom att vissa får en förbättrad tålighet mot de läkemedel de utsätts för. Till slut har vi helt resistenta svampstammar – och läkemedlet blir verkningslöst. Ju snabbare de slumpässiga variationerna uppstår, desto större är sannolikheten att resistens uppstår. Ett sätt att motverka läkemedelsresistens hos svampar är därför att bromsa evolutionens hastighet.

Forskaren Jonas Warringer vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi försöker genom avancerade genetiska experiment hitta sådana ”evolutionsbromsande” substanser. I ett första läge handlar det om att identifiera de komponenter i cellen som styr evolutionshastigheten. I sina studier använder Jonas Warringer och hans kollegor vanlig bagerijäst som modell. En jästsvamp har 6 000 gener, och genom att förstöra enskilda gener i annars identiska individer kan Jonas Warringer och hans kollegor använda uteslutningsmetoden:

–Vi skapar och följer jästcellens evolution i realtid. Vi låter våra svampar utveckla resistens mot ett läkemedel, och mäter under processen hur stammarnas livsduglighet förändras. Hos vissa av stammarna sker evolutionen långsammare när en given komponent är förstörd. Dessa stammar är våra guldkorn, för då vet vi att just de komponenterna är viktiga för evolutionshastigheten, säger Jonas Warringer.

– På så sätt har vi så småningom hittat generna som reglerar evolutionen. Om vi i nästa läge kan attackera en av dessa komponenter med en substans kan vi bromsa läkemedelsresistensen, så att vi kan använda dagens läkemedel även i framtiden.

Forskningsprojekt stöds av Magnus Bergwalls stiftelse, och Jonas Warringers förhoppning är att evolutionsbromsande substanser ska finnas tillgängliga inom 10-15 år. Bifogad bild fri för publicering. Foto: G Beltran/Göteborgs universitet

KONTAKT
Kontakt: 0730 226322 031 786 39 61 jonas.warringer@cmb.gu.se
Arkiv

Nyheter

    1. Bättre behandlingsmöjligheter för hjärntrötthet
      24 aprGöteborgs universitet
    2. Projektledaren avgörande om EU-miljarder ska generera kommersiella innovationer
      24 aprHögskolan i Gävle
    3. Kollegornas sjukfrånvaro påverkar den egna sjukfrånvaron
      24 aprInstitutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
    4. Artificiell intelligens ger smarta fjärrvärmenät
      24 aprBlekinge Tekniska Högskola
    5. Utanförskap för lärarstudenter med invandrarbakgrund
      24 aprGöteborgs universitet
    1. FN:s säkerhetsråd – en domstol i bräschen för världsdemokrati
      24 aprStockholms universitet
    2. Om älgens överlevnad i södra Sverige
      24 aprStatens veterinärmedicinska anstalt
    3. Enkelt utandningsprov förbättrar för astmapatienter
      23 aprKarolinska Institutet
    4. Informationsutbyte – grundbult för tvärvetenskap
      23 aprHögskolan i Borås
    5. Effektivare rekryteringar genom större lyhördhet för forskning
      23 aprStockholms universitet
    1. Svårt beräkna mjölkkornas klimatpåverkan, men det finns motåtgärder
      23 aprSLU
    2. Svenska TV-producenter studerade i avhandling
      23 aprUppsala universitet
    3. Stressade kor ökar olycksrisken
      22 aprSLU
    4. Att vara ensamstående mamma gör inte kvinnor olyckliga
      22 aprUmeå universitet
    5. Mag-tarmkanalens insida ”bara” som 1 rum och kök
      22 aprGöteborgs universitet
Arkiv

Forskarporträtt

    1. "Jag vill känna att jag har gjort skillnad"
      14 oktMälardalens högskola
    2. IT-pussel för ett hållbart samhälle
      26 sepÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.