Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Bromsad evolution kan förhindra läkemedelsresistens

2009-10-28 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Smittämnen som blir resistenta mot antibiotika är ett allvarligt samhällsproblem. Det är också en naturlig del av evolutionen.
Forskare vid Göteborgs universitet försöker nu i ett nytt projekt hitta substanser som bromsar evolutionens hastighet, för att på så sätt göra dagens läkemedel effektiva även i framtiden.
Smittämnens resistens mot antibiotika är särskilt allvarlig när det gäller läkemedel baserade på svamp, till exempel penicillin. Svampens celler är nämligen lika människans, vilket gör det svårt att utveckla läkemedel som slår ut svampceller (och är effektiva) men skonar människocellerna (och alltså saknar biverkningar). Världen måste därför vara rädd om de få svampläkemedel som finns – en resistens mot dem skulle slå ut behandlingen av flera sjukdomar.

Samtidigt är resistens mot läkemedel ett naturligt led i evolutionen. Genom evolutionen skapas slumpvisa variationer i en organisms egenskaper, vilket hos smittämnen visar sig genom att vissa får en förbättrad tålighet mot de läkemedel de utsätts för. Till slut har vi helt resistenta svampstammar – och läkemedlet blir verkningslöst. Ju snabbare de slumpässiga variationerna uppstår, desto större är sannolikheten att resistens uppstår. Ett sätt att motverka läkemedelsresistens hos svampar är därför att bromsa evolutionens hastighet.

Forskaren Jonas Warringer vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi försöker genom avancerade genetiska experiment hitta sådana ”evolutionsbromsande” substanser. I ett första läge handlar det om att identifiera de komponenter i cellen som styr evolutionshastigheten. I sina studier använder Jonas Warringer och hans kollegor vanlig bagerijäst som modell. En jästsvamp har 6 000 gener, och genom att förstöra enskilda gener i annars identiska individer kan Jonas Warringer och hans kollegor använda uteslutningsmetoden:

–Vi skapar och följer jästcellens evolution i realtid. Vi låter våra svampar utveckla resistens mot ett läkemedel, och mäter under processen hur stammarnas livsduglighet förändras. Hos vissa av stammarna sker evolutionen långsammare när en given komponent är förstörd. Dessa stammar är våra guldkorn, för då vet vi att just de komponenterna är viktiga för evolutionshastigheten, säger Jonas Warringer.

– På så sätt har vi så småningom hittat generna som reglerar evolutionen. Om vi i nästa läge kan attackera en av dessa komponenter med en substans kan vi bromsa läkemedelsresistensen, så att vi kan använda dagens läkemedel även i framtiden.

Forskningsprojekt stöds av Magnus Bergwalls stiftelse, och Jonas Warringers förhoppning är att evolutionsbromsande substanser ska finnas tillgängliga inom 10-15 år. Bifogad bild fri för publicering. Foto: G Beltran/Göteborgs universitet

KONTAKT
Kontakt: 0730 226322 031 786 39 61 jonas.warringer@cmb.gu.se
Arkiv

Nyheter

    1. Genomslag dröjer för fysisk aktivitet på recept
      19 decLunds universitet
    2. Hepatit C stort men förbisett problem i metadonprogram
      19 decLunds universitet
    3. Vägar till gemenskap i transfilm
      19 decLinköpings universitet
    4. Tidskrävande process att lära sig svenska i vuxen ålder
      19 decStockholms universitet
    5. Europa visar att människor och rovdjur kan dela samma landskap
      19 decSLU
    1. Celler kvalitetskontrollerar sina proteiner
      18 decStockholms universitet
    2. Givande handlar inte bara om hjärtat
      18 decLunds universitet
    3. Kvantvärld utan köer kan ge bättre solceller
      18 decLunds universitet
    4. Protein kan skydda mot fetma och typ 2 diabetes
      18 decLunds universitet
    5. Social ojämlikhet dödar
      18 decRiksbankens Jubileumsfond
    1. Stora skillnader i mäns och kvinnors rökning och rökstopp
      18 decStockholms universitet
    2. Tydligare riktlinjer vid vägarbeten kan förbättra för cyklister
      18 decVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. Kommunicerande fordon höjer säkerhet och minskar bränsleförbrukning
      18 decSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
    4. Forskare vill lura kroppen till ett längre liv
      17 decforskning.se
    5. Hjärtat inspirationskälla för nytt kraftverk
      17 decKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.