I dagens samhälle eftersträvas återvinning i allt högre grad och eftersom dessa askor innehåller höga halter av metaller skulle de kunna vara en källa för metallåtervinning. Eftersom deponi är kostsamt, är återvinning en fördel både ekonomiskt och ur ett resursperspektiv.
Karin Karlfeldt Fedje presenterar i sin doktorsavhandling metoder att laka ut och återvinna metaller från aska från avfallsförbränning.
- När askan tvättats uppstår dels ett "tvättvatten" som innehåller tungmetaller som lakats ut och dels aska som innehåller de tungmetaller som inte lakats ut utan är mer stabilt bundna i askan. Tungmetallerna i "tvättvattnet" kan återvinnas, säger Karin Karlfeldt Fedje.
Resultaten visar att utlakningen av metallföreningar från askan är ett av de viktigaste stegen i återvinningsprocessen och att faktorer som lakningstid och pH påverkar utlakningen. Under vissa betingelser kan mer eller mindre allt koppar lakas ut från askan och så mycket som 90 procent av den utlakade mängden kan selektivt extraheras och återvinnas.
Den kvarvarande askresten visar större stabilitet efter lakningsbehandling jämfört med originalaskan, vilket på sikt gör att även askresten skulle kunna användas istället för att läggas på deponi. Exempelvis kan askrester användas som fyllnadsmaterial vid vägbyggen eller i betong.
Karin Karlfeldt Fedje fick Renovas miljöstipendium 2007 på 100 000 kr för sin forskning.
Avhandlingens titel är "Metals in MSWI fly ash - problems or opportunities?"
Abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
Disputationen hålls den 3 juni kl 10.15 i sal KS 101, Campus Johanneberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.