Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Bättre metallåtervinning ur aska

2010-05-28 Pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola
I hushållsopor finns mängder av metallföreningar som inte kan släppas ut hursomhelst i vår miljö. Rätt omhändertagna ur askan från förbränning kan metaller återvinnas - koppar upp till 90 procent-och resten av askan skulle kunna användas istället för att deponeras. På så sätt sparas både pengar och naturresurser.
Förbränning är ett vanligt sätt att ta hand om våra hushållssopor. Bland fördelarna jämfört med deponering är att förbränning genererar både värme och el och att mängden avfall effektivt minskas. En nackdel är dock den bildade askan, som ofta innehåller höga halter av potentiellt giftiga metallföreningar och lättlösliga salter. Om dessa lakas ut från askan kan de utgöra en risk för både människor och miljö. Därför läggs dessa askor oftast på deponi.

I dagens samhälle eftersträvas återvinning i allt högre grad och eftersom dessa askor innehåller höga halter av metaller skulle de kunna vara en källa för metallåtervinning. Eftersom deponi är kostsamt, är återvinning en fördel både ekonomiskt och ur ett resursperspektiv.

Karin Karlfeldt Fedje presenterar i sin doktorsavhandling metoder att laka ut och återvinna metaller från aska från avfallsförbränning.

- När askan tvättats uppstår dels ett "tvättvatten" som innehåller tungmetaller som lakats ut och dels aska som innehåller de tungmetaller som inte lakats ut utan är mer stabilt bundna i askan. Tungmetallerna i "tvättvattnet" kan återvinnas, säger Karin Karlfeldt Fedje.

Resultaten visar att utlakningen av metallföreningar från askan är ett av de viktigaste stegen i återvinningsprocessen och att faktorer som lakningstid och pH påverkar utlakningen. Under vissa betingelser kan mer eller mindre allt koppar lakas ut från askan och så mycket som 90 procent av den utlakade mängden kan selektivt extraheras och återvinnas.

Den kvarvarande askresten visar större stabilitet efter lakningsbehandling jämfört med originalaskan, vilket på sikt gör att även askresten skulle kunna användas istället för att läggas på deponi. Exempelvis kan askrester användas som fyllnadsmaterial vid vägbyggen eller i betong.

Karin Karlfeldt Fedje fick Renovas miljöstipendium 2007 på 100 000 kr för sin forskning.

Avhandlingens titel är "Metals in MSWI fly ash - problems or opportunities?"
Abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:

Disputationen hålls den 3 juni kl 10.15 i sal KS 101, Campus Johanneberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Karin Karlfeldt Fedje, Oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers Telefon: 031 772 28 64, mobil:0733-64 13 36 E-post: karinka@chalmers.se Handledare: Britt-Marie Steenari, Oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers Telefon: 031 772 28 90 E-post: bms@chalmers.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    4. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    4. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    5. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.