Bättre effekt med tidig behandling vid fibromyalgi

I en av de studier som presenteras i avhandlingen fick försökspersonerna båda sina tummar klämda precis så hårt att de upplevde samma grad av lindrig smärta som friska försökspersoner. Genom funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kunde forskarna visa att försökspersonerna hade en lika hög aktivitet i delar av hjärnan som hanterar uppmärksamhet, känslor och sensorisk information från tummen, oavsett om de hade fibromyalgi eller tillhörde kontrollgruppen. Däremot hade personer med fibromyalgi en lägre aktivitet i en hjärnregion som hämmar upplevelsen av smärta.

Enligt forskarna kan behandling med läkemedel med effekt på det centrala nervsystemet, exempelvis antidepressiva så kallade SNRI-preparat, fungera bra mot fibromyalgi. Men det handlar då inte om att behandla depression utan om andra effekter av dessa läkemedel.

- De patienter som haft sina smärtsymptom kortast tid var de som fick bäst effekt av den läkemedelsbehandling som prövades. Det visar hur viktigt det är att fibromyalgi upptäcks och tas på allvar så tidigt som möjligt, säger Karin Jensen.

Avhandlingen bekräftar också att det finns ett samband mellan genetik och smärtreglering. Undersökningar hos friska personer visade på ett samband mellan en specifik genetisk variant och effekten av ett morfinliknande läkemedel vid upprepad smärtstimulering. Resultaten tyder på att den undersökta genen först i samband med ökad påfrestning påverkar kroppens smärtreglerande system. Dessa resultat är viktiga för möjligheten att i framtiden kunna skräddarsy medicinsk behandling och därmed ge bättre och mer effektiv smärtlindring, menar forskarna.

Fibromyalgi drabbar cirka två procent av befolkningen och oftare kvinnor än män. Sjukdomen innebär att smärtimpulserna förstärks, vilket gör att man blir mycket känslig för smärta. Smärtan är långvarig och spridd till många ställen i kroppen. Tidigare saknades förklaringar på vad som orsakade sjukdomen, liksom objektiva mätningar av avvikelser i centrala nervsystemets sätt att bearbeta smärta. Detta ledde i sin tur till att många drabbade kände sig missförstådda och illa behandlade inom sjukvården och i samband med rehabilitering.

Doktorsavhandling: Brain mechanisms in pain regulation, Karin Jensen, Institutionen för klinisk neurovetensikap, Karolinska Institutet. Handledare har varit professor Martin Ingvar och docent Eva Kosek. Disputation sker fredag den 23 oktober 2009.

För ytterligare information, kontakta:

Doktorand Karin B Jensen
Telefon: 08 5177 6149 eller 0702 1308 11
E-post: karin.b.jensen@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se