Bakteriers solskydd kan ge solkräm utan hudallergi

Det finns två sorters UV-strålar i solljuset. UVA-strålarna tränger långt in i huden och gör att det pigment vi redan har mörknar, men också att huden åldras i förtid. Det vanligaste kemiska UVA-filtret på marknaden idag är 4-tert-butyl-4’-metoxy dibenzoylmetan, BM-DBM, som också är känt för att orsaka fotokontaktallergi då det reagerar på huden. Isabella Karlsson har visat att BM-DBM bryts ner av UV-ljus och att flera olika nedbrytningsprodukter bildas. En av dem, arylglyoxalerna, visade sig vara ett mycket starkt kontaktallergen.

I sin avhandling har hon även studerat oktokrylen, som är ett förhållandevis nytt UV-filter. Oktokrylen har ökat mycket i popularitet då det inte bryts ner av solljus och dessutom stabiliserar andra ämnen, som till exempel BM-DBM. De senaste åren har det emellertid kommit flera rapporter om allergiska reaktioner orsakade av oktokrylen. Såväl kliniska som experimentella studierna tyder alltså på att oktokrylen kan orsaka kontaktallergi både i sig självt och när det utsätts för solljus. Många av de patienter som fick en sådan fotokontaktallergi mot oktokrylen led också av en fotokontaktallergi mot läkemedlet ketoprofen.

– I en av våra studier testade vi 172 patienter med misstänkta hudreaktioner mot solkrämer och/eller läkemedlet ketoprofen. Det visade sig att 23 av de testade patienterna reagerade på UV-filtret oktokrylen. Fem av dem fick diagnosen kontaktallergi och de övriga 18 fotokontaktallergi.

Isabella Karlsson ställer därför hoppet till naturprodukten scytonemin, som hon i samarbete med Chalmers tekniska högskola lyckats framställa på syntetisk väg. Scytonemin produceras naturligt av cyanobakterier som lever på platser där solens strålning är mycket stark. Scytonemin absorberar UV-ljuset och skyddar därmed bakterien från att skadas av solens strålning. Men än krävs mer forskning innan det kan tillsättas i solkräm.

Avhandlingen Chemical and Dermatological Aspects of UV-absorbing Compounds har försvarats framgångsrikt vid en disputation på Göteborgs universitet. Handledare: Anna Börje
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/26665