Att studera jorden och marken berikar vår historiska kunskap

”Nedsmutsning” ger rikare kunskap om mänskligt liv
Mänskligt liv i alla tider har lämnat spår i form av olika kemiska ämnen, särskilt i närheten av hushållen. Nu kallar vi det nedsmutsning, eller till och med miljöförstöring när halterna blir för höga, men den förhistoriska nedsmutsningen har mycket att berätta om de tidigare människornas vardag. Genom kemiska och fysikaliska analyser kan miljöarkeologerna få kunskap där traditionella arkeologiska metoder går bet. Johan Linderholm har studerat boplatsundersökningar från stenålder till medeltid och från olika delar av Sverige och funnit att jorden kan analyseras för att visa vad människor gjort i det förflutna och till exempel hur man organiserat sina bosättningar, oberoende av under vilket tidsperiod man undersöker.

– Jord är en fantastisk källa till information men används allt för sällan inom dagens arkeologi, trots att det finns effektiva metoder, säger Johan Linderholm.

Två kraftfulla metoder ger detaljerad kunskap
– I min avhandling fokuserar jag särskilt på två metoder som är både kraftfulla och inte särskilt dyra, säger Johan Linderholm. Den ena är avancerade analyser av fosfater i jorden och den andra mätningar av jordens magnetiska egenskaper – jordens magnetiska susceptibilitet - metoder som hittills framförallt använts för att hitta förhistoriska bosättningar men som kan ge mycket mer detaljerad kunskap.

Johan Linderholm visar i sin avhandling att metoderna bland annat kan ge kunskap om hur boplatser varit planerade och vad olika hus har haft för funktioner. Metoderna kan också användas för att undersöka hur landskapet har förändrats och göra rekonstruktioner av det.

Jordmånsbildning. Ett hotat källmaterial.
Centralt i avhandlingen är begreppet jordmånsbildning och vad det betyder när man ska utläsa människans påverkan av marken över tid. Miljöarkeologins förståelse av markbildningen har stor betydelse för hur provtagning genomförs och hur kemiska och fysikaliska data ska tolkas.

– Hur vår tid brukar jord och skog påverkar våra möjligheter att använda marken som källmaterial i framtiden, säger Johan Linderholm.

------------------

Den 12 mars försvarar Johan Linderholm, institutionen för idé- och samhällsstudier, sin avhandling med titeln "The soil as a source material in Archaeology. Theoretical considerations and pragmatic applications". (Jord som källmaterial i arkeologi. Teoretiska överväganden och pragmatiska tillämpningar). Fakultetsopponent är professor Martin Bell, Department of Archaeology, University of Reading, Storbritannien.