Prenumerera
Registrera dig för vårt nyhetsbrev gratis.
Tror du atmosfären i butiker påverkar dina inköp?

Ja, ofta
 
     
 244
Ibland
 
     
 54
Nej, inte alls
 
     
 20
Vet inte
 
     
 24

Totalt antal röster: 342
Visa tidigare frågor
Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.
Skicka vykort
Vykort

Att mäta empati

2010-01-12
Pressmeddelande från
Linköpings universitet
Pressmeddelande
Minoritetsgrupper känner sig avfärdade av svensk sjukvård
2011-12-29
Göteborgs universitet
Humaniora – en viktig men alltför svag röst
2011-12-05
Institutet för Framtidsstudier
Tidskrifter
Att skriva ut en mördare
2008 , Forskning & Framsteg
Test skvallrar om dolda fördomar
2007 , Forskning & Framsteg
Empati för människor från andra kulturer är en viktig förmåga både till vardags och i yrkeslivet. För första gången har den förmågan mätts hos studenter på svenska vårdutbildningar.
– De som arbetar i vården möter ofta patienter med olika etnisk bakgrund, men vi vet inte om de är tillräckligt empatiska, säger sig Chato Resoal som doktorerat i psykologi vid Linköpings universitet.

Metoder för att mäta grundläggande empati finns sedan tidigare i Sverige, men inte för att mäta empati för människor från andra kulturer, så kallad etnokulturell empati. Nu har Chato Resoal översatt och anpassat en enkät som används i USA till svenska förhållanden. Den mäter den etnokulturella empatin och innehåller frågor om hur man skulle känna, tänka eller reagera inför en viss person eller situation.

När enkäten användes för att jämföra grundempati och etnokulturell empati visade det sig att de överlappar varandra och att äldre personer, kvinnor och personer som vuxit upp i en liten stad var mer empatiska än andra. Tvärtemot vad många tror påverkades inte den etnokulturella förmågan av hur mycket kontakt man hade haft under skoltiden med människor av annan etnisk bakgrund.

I ytterligare en studie undersöktes både grundempati och etnokulturell empati hos 365 studenter som läser till läkare, sjuksköterska, psykolog och socionom i både början och slutet av utbildningen.

Det visade sig att psykolog- och socionomstudenter var mest empatiska, men även de blivande läkarna och sjuksköterskorna hade god empatisk förmåga. Däremot förändrades inte den empatiska förmågan nämnvärt under utbildningen.

– Även om empati inte är något kursmoment och inte heller examineras hade vi väntat oss att studenternas empatisk förmåga skulle bli bättre under utbildningen. Men den påverkades inte utan förblev oförändrad, konstaterar Chato Rasoal.

Disputationen ägde rum den 18 december 2009.

Chato Rasoal 013-286803 chato.rasoal@liu.se
forskning.se | Västra järnvägsgatan 3 |  Box 1035 |  101 38 Stockholm
tel 08-546 44 000 | fax 08-546 44 192 | red@forskning.se
FORSKNING.SE ÄGS AV:
För att se denna animering behöver du Flash 8 i din dator. Ladda hem Flashlänk till annan webbplats
Tema Hjärna och lärande
Mattias Öbergs blogg om miljögifter
Mattias Öbergs blogg om miljögifter

Samverkan i verkligheten


2012-02-06
Cirka 70 toxikoIoger arbetar idag på AstraZenecas...
Läs mer
Webb-TV.
Missa inte kanalen "Forskningsnyheter" på YouTube