Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Artfattig park missgynnar humlor i staden

2008-07-09 Pressmeddelande från SLU
För att få humlor och andra bin att trivas i stadsnära grönområden krävs miljöer som ibland går stick i stäv med hur parker och andra grönytor planeras och sköts i dag. Det visar ny forskning som gjorts av Karin Ahrné på institutionen för ekologi vid SLU.
Nyligen presenterade hon sina rön i en doktorsavhandling. Målsättningen var att studera hur den ökande urbaniseringen påverkar den biologiska mångfalden när det gäller humlor. Trivs humlor i stadsmiljöer? Hur många arter söker sig dit?

- Humlor har en viktig ekologisk funktion under vår och sommar. Både vilda växter och odlade grödor är beroende av att insekter och andra djur hjälper till med pollineringen för att bära frukt, säger Karin Ahrné.

- Humlor besöker gärna våra blommande fruktträd och bärbuskar på våren och försommaren, till glädje för många människor eftersom det förbättrar skörden senare på säsongen. Men om vi vill fortsätta att ha humlor såväl i staden som i våra ytterområden måste vi erbjuda dem en bra miljö. Den förtätning som sker i många städer gynnar inte humlorna.

Olika grönområden studerades

Studierna har gjorts i stadsnära grönområden i Stockholm med omnejd. I en av studierna undersöktes förekomsten av humlor i koloniträdgårdar i centrala Stockholm såväl som i mer lantliga omgivningar norr om staden för att ta reda på hur humlor påverkas av ökande urbanisering.

I en annan studie jämfördes förekomsten av humlor och fåglar i tre olika typer av grönområden i centrala Stockholm; koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar.

För att få kunskap om hur de olika grönområdena sköts gjordes intervjuer med de personer som planerade och utförde arbetet i parker, kyrkogårdar och koloniträdgårdar. Det visade sig att störst kunskap om ekologi fanns hos de personer som har kolonilotter. Dessa odlare visade också störst intresse av att plantera växter och vidta andra åtgärder för att gynna förekomst av humlor och fåglar.

Behov av boplatser

Om humlorna ska trivas måste grönområdet ha en viss karaktär visar forskningen. Valet av växter spelar roll och det får gärna finnas lite skräpiga områden med högre gräsvegetation där humlor kan finna boplatser och inte enbart kortklippt gräs.

Humlor är så kallade generalister och besöker ett stort antal olika växtarter. I trädgårdar lockas de bland annat av olika typer av kryddväxter t ex kungsmynta, salvia, timjan och lavendel, men även andra trädgårdsväxter som lupiner, stockrosor, riddarsporre, stormhatt, bolltistel med flera är attraktiva för humlor. I de 16 koloniträdgårdarna som Karin Ahrné besökte registrerades totalt 13 arter humlor, som mest 11 arter på en och samma plats.

-Artrikedomen påverkades av landskapet som omgav de studerade grönområdena. Antalet arter av humlor minskade när mängden hårdgjord yta i det omgivande landskapet ökade. Intressant nog hittades ändå relativt många arter i koloniträdgårdar också i centrala Stockholm.

Hur många individer av varje art Karin Ahrné hittade, påverkades främst av vilken typ av koloniområde det var, stuga eller bara odlingslott, och av vilka växter som odlades. De flesta arterna var vanligare i koloniträdgårdar med odlingslotter och gynnades av att man odlade växter av familjerna Lamiaceae (t ex kungsmynta, salvia, mynta och lavendel) och Fabaceae (ärtväxter som rödklöver och lupiner).

Sämst miljö i parker

I den jämförande studien av koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar var det ingen skillnad i artrikedom av humlor. Däremot var antalet individer betydligt högre i koloniträdgårdar än i parker och kyrkogårdar, vilket främst berodde på en högre blomrikedom i koloniträdgårdar. Den sämsta miljön erbjöds i några av de parker som ingick i studien. Gemensamt för dessa områden var att de erbjöd en ganska torftig miljö för humlorna.

- Jag tror att det går att sköta också parker och kyrkogårdar på ett mer gynnsamt sätt för humlor och andra bin. Genom att välja växter, bärbuskar och fruktträd som de gillar kan vi gynna ett stort antal arter humlor i våra svenska städer, säger Karin Ahrné.

- Men den totala mängden grönområden i staden är också betydelsefull. Om ett grönområde blir alltför isolerat kan det inte längre nås av humlor och andra bin oavsett hur blomrikt området är.

För mer information: Karin.Ahrne@ekol.slu.se

Pressbilder finns att hämta:

http://www2.slu.se/press/2008/gronahagern.jpg

Bildtext: Gröna hägerns koloniområde i Täby, ett av grönområdena som ingår i studien om hur humlorna påverkas av urbanisering. Foto: Karin Ahrné, SLU

http://www2.slu.se/press/2008/smedby.jpg

Bildtext: Humlor föredrar gärna koloniområden som erbjuder en mångfald av växter. Här Smedby koloniområde i Upplands Väsby. Foto: Karin Ahrné, SLU

http://www2.slu.se/press/2008/IMG_0237.jpg

Bildtext: Humlearten Bombus muscuorum på Kärleksört. Foto: Karin Ahrné, SLU

www.slu.se

Karin.Ahrne@ekol.slu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    4. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    4. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    5. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.