- Testpersonerna fick uppge dels hur positiva eller negativa de kände sig, dels hur lugna eller uppjagade de kände sig, berättar Anders Genell. Det visade sig att studenterna upplevde ljudet mestadels som buller, medan chaufförerna såg delar av ljudet som positivt eftersom de fick information av det.
Att väga in testpersonens erfarenhet och ljudets informationsinnehåll är nytt när det gäller värderingen av ljudet i en lastbilshytt. Anders Genell har varit industridoktorand i samarbete med Volvo Lastvagnar, som vill utveckla sitt kunnande inom detta område.
- Tidigare har man oftast utgått från att allt ljud är buller, och har därför försökt kapa topparna i ljudbilden. Men om inget ljud sticker ut så återstår till slut bara ett allmänt brus som chaufförerna inte har någon användning av.
Exempel på ljud som chaufförerna vill höra är sådana visar att motorn fungerar som den ska när den belastas; i uppförsbacke eller när den accelererar. I övrigt vill de ha ett diskret motorljud för att kunna lyssna på talbok eller musik. De vill även ha en del ljud från däcken mot vägbanan, vilket bland annat kan ge information om hur halt det är.
Avhandlingen visar också att man måste ta ett helhetsgrepp på ljud och vibrationer för att skapa en bra arbetsmiljö. Om man påverkar en av ljud- eller vibrationskällorna så förändras uppfattningen av alla de andra.
Avhandlingen "Perception of Sound and Vibration in Heavy Trucks" försvarades den 28 april.
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL>>
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=69946
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.