4 400 år gamla klimatsignaler spåras i Jämtländsk gyttja och torv

Studien bygger på att det i sjösediment och torv finns avlagrat organiskt och minerogent material som genom detaljerad analys kan avspegla miljön som den såg ut när det en gång bildades. För att kunna rekonstruera klimatförändringar och jämföra de två lokalerna har åldersmodeller baserade på kol 14-dateringar och identifiering av vulkanisk aska, tefra, konstruerats från respektive lokal. Förändringarna har sedan jämförts med tidigare studier och förhållandet mellan förändringar i fuktighet och atmosfärcirkulation har studerats.

Resultaten visar att för 4400-4000 år sedan var klimatet torrt och troligen varmt, medan det för 4000-3000 år sedan var fuktigare och förmodligen kallare, därför att västvindarna förde med sig mer nederbörd. För 2500-1000 år sedan var klimatet åter torrare och troligen varmare, genom att högtryck etablerade sig över centrala och södra Sverige under sommaren. Under de senaste 1000 åren har det däremot varit fuktigare och förmodligen kallare, på grund av ökade västvindar. Studien visar också att båda lokalerna registrerar snabba förändringar mellan ca 3000 och 2500 år sedan i synnerhet för ca 2800-2600 år sedan, som skulle kunna kopplas till förändringar i solinstrålning.

– För ca 1000 år sedan registrerar också båda lokalerna förändringar som kan kopplas till lägre temperatur och ökad nederbörd, vilket även stämmer med andra studier och klimatmodeller, säger Sofia Andersson.