Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Att mäta FoU

foto på pengastapel
Att mäta och jämföra hur stora satsningar som görs inom FoU görs vanligen med pengamått.  Oftast anger man summan i procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Att mäta resultatet av FoU är svårare — men några metoder finns.

Ekonomisk nytta


Är det möjligt att beräkna ett forskningsresultats värde i pengar? Runt om i världen anstränger sig forskare och analytiker för att lösa den uppgiften. I Sverige arbetar bland annat myndigheten VINNOVA med att ta fram analyser av den totala, ekonomiska nyttan av forskning inom vissa områden.
En sådan effektanalys som behandlar nyttan av en viss forskning, tar mellan sex och sju årsarbeten att genomföra. Oftast genomförs studierna under ett kalenderår av en grupp forskare, anställda på ett fristående konsultbolag. Forskarna studerar utvecklingen under de senaste 20-30 åren ur flera vinklar. Nyttan av forskningen syns inte bara hos företagen utan också på högskolor, universitet och i övriga samhället.
Intresset för att kunna mäta forskningens nytta ökar, och VINNOVA satsar allt mer på att ta fram sådana effektanalyser. Ett exempel är en analys av nackskadeforskningens ekonomiska effekter. Undersökningen visade att forskningen kostat ungefär 100 miljoner kronor, samtidigt som det bidragit med motsvarande över fem miljarder kronor i samhällsnytta samt ökad konkurrenskraft för fordonsindustrin.

Se exempel på VINNOVAs effektanalyserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Citeringar — mått på kvalitet?


Att mäta kvaliteten på svensk forskning eller hur effektiva svenska forskare är jämfört med utländska, är mycket svårt. En metod handlar om att jämföra antalet citeringar till vetenskapliga arbeten i form av artiklar och rapporter.
Forskning visar att det finns flera orsaker till att ett vetenskapligt arbete citeras, men bekräftar också att det finns ett klart samband mellan antalet citeringar och forskares uppfattning om publikationernas kvalitet. Att räkna antalet citeringar, är därför ett sätt att mäta den uppmärksamhet som det vetenskapliga arbetet får bland andra forskare.

Statistiska centralbyrån och Vetenskapsrådet har gjort citeringsanalyser. Resultaten visar att svensk forskning citeras ungefär 13 procent mer än världsgenomsnittet. Bäst i Norden är Danmark med 27 procent över världsgenomsnittet (2011).

Stora variationer finns beroende på forskargrupp. Som exempel kan nämnas att citeringsnivåerna för de forskare som stod bakom ansökningarna till några av de s k starka forskningsmiljöerna ligger 50 procent över världsgenomsnittet.

Läs om citeringar o bibliometriska indikatorer hos Vetenskapsrådet:länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Patent — mått på nyttiggörande?


Att mäta hur effektivt svensk forskning nyttiggörs på olika sätt är också en svår uppgift. En metod är att mäta antalet patent. När det gäller patentansökningar till EPO (European Patent Office) ligger Sverige en bra bit över genomsnittet i Europa, men ändå långt efter Schweiz, som är det ledande landet. Antalet patentasnökningar och beviljade patent har dock minskat drastiskt de senaste tio åren.
Även med denna metod finns svagheter — vad säger egentligen antalet patent om forskningen i ett land? Kanske bara att mycket eller lite forskning utförs inom områden där resultaten går att patentsöka? 

Se PRVs årsstatistiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Undersökning av innovationsarbetet i svenska företag


SCB har undersökt innovationsverksamheten i svenska företag mellan 2008-2010. Rapporten tar upp olika typer av innovationsverksamhet, samarbetspartners, effekter av innovationerna samt hinder för innovationsverksamhet i Sverige.

Läs rapporten: Innovationsverksamhet i svenska företag 2008-2010länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sök forskningsprojekt

Arkiv

Nya satsningar

    1. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    2. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. Varför lyckas kollektivtrafiken bättre i vissa regioner?
      14 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Hur kan trafikledning och trafikinformation påverka miljöeffekter?
      10 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre kommunikation i kriser
      9 majÖrebro universitet
    1. EU-projekt ska minska kejsarsnitten
      9 majGöteborgs universitet
    2. Forskning för ett hållbart resande i vardagen
      7 majHögskolan i Borås
    3. Stort svenskt intresse i Europeisk rymdmission till Jupiter
      4 majInstitutet för rymdfysik
    4. Barns psykiska hälsa i fokus
      4 majHögskolan i Halmstad
    5. VTI deltar i Testsite E18
      3 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Nytt samarbete om doktorandutbildning för ekonomer
      3 majHögskolan i Gävle
    2. VTI medverkar i projekt för att stoppa fordon säkert
      27 aprVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. VTI är med och skapar femte generationens vägar
      26 aprVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. 30 miljoner till forskning om ungdomars psykiska hälsa
      25 aprÖrebro universitet
    5. SLU i EU-projekt för bättre ekologisk kohälsa
      23 aprSLU
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.