| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |
Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
Så blir man forskare
Forskarutbildning
För att få börja en forskarutbildning måste du ha en akademisk examen i det ämne du vill fördjupa dig i, samt den särskilda behörighet som krävs. Det krävs också att forskarutbildningen är finansierad, vilket vanligen sker genom en anställning som doktorand (forskarstudent) vid lärosätet.
När du blivit antagen till utbildningen får du en eller flera handledare, som ska lotsa dig genom hela forskarutbildningen, från de första valen av kurser fram till den avslutande examinationen. Handledaren är själv forskare och doktoranden ingår ofta i samma forskargrupp som sin handledare.
Doktoranden ska redovisa sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Den kan bestå av flera artiklar som doktoranden skrivit och publicerat i olika vetenskapliga tidskrifter, eller skrivas som ett sammanhängande verk.
Därefter är det dags för själva examinationen, som kallas för disputation. Då ska doktoranden offentligt försvara sin avhandling mot en opponent, en etablerad forskare som är väl insatt i ämnet. Opponenten ställer frågor och doktoranden försvarar sina resultat.
I Doktorandhandboken
från Högskoleverket kan du mer om hur man söker till forskarutbildning.
Finns det jobb?
Direkt efter examen forskar många som postdoktor vid ett universitet, ofta utomlands. En dryg tredjedel av de doktorsexaminerade fortsätter karriären på universitetet som lärare eller forskare. Andra forskar vid forskningsinstitut eller företag, eller är tjänstemän inom näringslivet eller den offentliga sektorn.
2006 hade drygt 70 procent av dem som tog doktorsexamen läsåret 2002/2003 helt eller till största delen arbete inom det område utbildningen var riktad mot. Ytterligare knappt 20 procent hade arbete som till viss del låg inom rätt yrkesområde. Detta enligt en undersökning som gjorts av SCB. Fyra procent var arbetslösa.
Ungefär 20 procent ansåg att deras utbildning inte var nödvändig för det arbete de hade.
Hur många forskarstuderande finns det?
Antalet nybörjare på forskarutbildningen har ökat kontinuerligt sedan mitten av sjuttiotalet fram till för ett par år sedan då det vände. Från 2003 har nybörjarna i stället minskat, med en fjärdedel fram till 2005, då drygt 2 800 började en forskarutbildning.
Könsfördelningen bland nybörjarna är numera jämn. Ungefär lika många kvinnor som män börjar forskarutbildning.
Antalet doktorsexamina var cirka 800-1000 per år fram till 1990 och har sedan ökat. År 2005 examinerades 2737 doktorer. Andelen kvinnor bland examinerade har också ökat och var 45 procent år 2005.
Doktorsexamen vid svenska lärosäten 2005
Nästan hälften, 45 procent, av dem som tog doktorsexamen var kvinnor.
| Ämnesområde | Antal |
|---|---|
| Medicin | 32% |
| Teknikvetenskap | 24% |
| Naturvetenskap | 19% |
| Samhällsvetenskap och Humaniora | 21% |
| Skogs- och jordbruksvetenskap | 3% |
| Källa: SCB |
Licentiatexamen vid svenska lärosäten 2005
Licentiatexamen är vanligast inom det tekniska området. Licentiatexamen är en avslutning på en kortare forskarutbildning omfattande två års heltidsstudier. Andelen kvinnor är 38 procent.
| Ämnesområde | Antal |
|---|---|
| Medicin | 12% |
| Teknikvetenskap | 52% |
| Naturvetenskap | 19% |
| Samhällsvetenskap och Humaniora | 14% |
| Skogs- och jordbruksvetenskap | 2% |
| Källa: SCB |
| FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
