| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |
Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
Arbetsmetod
Gemensamt för alla forskare är dock att de följer vissa på förhand uppgjorda arbetssätt, som börjar i en idé och slutar med att resultaten granskas.
Den forskning som observerar omvärlden, kallas ibland empirisk. Andra forskare söker kunskap med hjälp av teoretiska resonemang, till exempel inom filosofi, matematik och psykologi. Här får du veta mer om de vanliga stegen vid empirisk forskning. Det finns också forskare, exempelvis inom matematik och filosofi, som arbetar teoretiskt för att nå ett resultat. Deras arbetssätt är delvis annorlunda än vad som beskrivs här.
Men bra forskning handlar inte bara om att hålla sig till en viss arbetsmetod. Kreativa forskare måste vara öppna och kunna se nya möjligheter också i svårtolkade resultat eller resultat som rentav motsäger de egna hypoteserna. Många gånger leder forskning till oväntade slutsatser — och det är ofta då som kunskapen verkligen ökar.
Formulera och avgränsa frågeställning
Varje forskningsprojekt startar med en idé om vad man är intresserad av att undersöka. Det kan till exempel handla om svensk 1900-talsfilm, miljövänliga kemiska reaktioner, ett matematiskt problem, behandling mot lungcancer, fåglars föda eller hur flyktingmottagningen fungerar i Sverige.
Forskaren bör själv så klart vara intresserad av ämnet. Men uppslaget kan komma från andra, exempelvis handledare, kollegor eller företrädare för en viss grupp i samhället. Projektet kan också vara beställt av en myndighet eller ett företag — så kallad uppdragsforskning.
Forskaren börjar med att göra en förstudie för att få en riktig bild av det aktuella forskningsläget och för att avgränsa sin frågeställning. Att studera exempelvis all 1900-talsfilm riskerar att bli alltför omfattande. Ett mer avgränsat projekt skulle kunna handla om hur datorspel påverkat filmer de senaste tio åren eller att studera hur synen på invandrare förändrats i svensk film från 1930-talet fram till i dag. Det är också viktigt att forskaren studerar närliggande forskning för att se vad den kan bidra med till den egna frågeställningen.
Innan det egna arbetet tar vid formulerar många forskare, men inte alla, en hypotes. Hypotesen är ett antagande om verkligheten, som det fortsatta arbetet ska avgöra om det stämmer eller inte.
Undersökning
Att genomföra en undersökning eller datainsamling på ett vetenskapligt sätt innebär att forskaren följer vissa regler, samt att han eller hon samlar in sitt material och dokumenterar sin undersökning på ett systematiskt sätt.
Enkelt uttryckt finns två olika slags metoder att genomföra en vetenskaplig undersökning, kvantitativa eller kvalitativa metoder. Vilken som används beror på vilken typ av forskning det handlar om.
Undersökningen dokumenteras och arkiveras. Andra forskare ska ha tillgång till materialet för att kontrollera resultaten eller använda uppgifterna i sin forskning. Allt material från skattefinansierad forskning är i princip öppet för andra forskare.
Analys och redovisning
Forskaren har nu kommit fram till slutet av forskningsprojektet. Det är dags att analysera det insamlade datamaterialet för att se om hypotesen som formulerades i början av projektet stämmer.
Först sammanställer forskaren sitt material på ett sådant sätt att uppgifterna går att analysera vidare. Att till exempel bläddra igenom 597 enkätsvar med tjugo frågor i varje enkät är omständligt. Svaren ordnas i olika kategorier som hjälper forskaren att studera dem vidare. Därefter sker en analys av insamlade data, ofta med hjälp av statistiska metoder.
I slutfasen av projektet redovisar forskaren sina resultat och metoder, från val av frågeställning till val av undersökningsmetod, i till exempel en vetenskaplig artikel eller en bok.
Granskning
En viktig del i det vetenskapliga arbetssättet är att arbetsmetoder och resultat ska kunna granskas av forskarkollegor och finansiärer.
Vetenskapliga tidskrifter är för de flesta forskare den viktigaste kanalen för att nå ut med sina resultat till kollegor över hela världen. I tidskrifterna publiceras de senaste forskningsrönen. Men för att få publiceras gäller det att blidka erfarna forskarna inom ens område. Alla artiklar väljs ut av ett vetenskapligt råd. De granskar resultat och arbetsmetoder och prioriterar artiklar utifrån ämne, relevans och vetenskaplig stringens. Metoden för bedömning av vetenskapliga artiklar kallas peer review. Att felaktigheter slinker igenom även en sådan noggrann granskning är mycket ovanligt, men att det förekommer. Läs mer om forskningsfusk
.Det finns tusentals vetenskapliga tidskrifter inom alla möjliga ämnesområden. Bland tidskrifterna finns en tydlig hierarki, forskare publicerar sig helst i de mest välsedda tidskrifterna. Några av de mest kända vetenskapliga tidskrifterna ges ut i USA och England, exempelvis Lancet
(medicin), Science (naturvetenskap) och Nature (naturvetenskap).
En granskning som liknar den vid publicering i vetenskapliga tidskrifter sker när en doktorand disputerar, det vill säga när han eller hon offentligt försvarar sin avhandling. En betygskommitté med lärare från olika universitet har då till uppgift att godkänna eller underkänna avhandlingen.
Vetenskapliga tidskrifter
Det finns många vetenskapliga tidskrifter som bevakar naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap och humaniora. Tidskrifterna kan vara specialiserade på allt från aktuell cellforskning till byggnadsteknik, språk, kriminalvetenskap eller musikhistoria.
De allra flesta vetenskapliga tidskrifter är skrivna på engelska, även de som ges ut i Sverige.
Flera vetenskapliga organisationer och akademier ger ut sina egna tidskrifter (en översikt hittar på www.scholarly-societies.org. Det finns också Internet-baserade tidskrifter. Många hittar du på highwire.stanford.edu.
| FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
