Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Idas egna stamceller gjorde henne frisk

Ida Berner med sin dotter Matilda.

Ida Berner är den första ms-patient som gått igenom en stamcellstransplantation i Skandinavien. Idag är hon helt frisk och mamma till Matilda.

Ida Berner leker med sin dotter Matilda som nyss har vaknat efter en förmiddagslur. Hon har fullt upp med att vara mamma, men det är inte länge sedan Ida trodde att hon inte kunde få barn.

– Jag var fullt frisk fram till hösten 2003. Då fick jag plötsligt en halvsidig ansiktsförlamning och sökte hjälp. Men min läkare bad mig bara återkomma en vecka senare och då hade symtomen försvunnit.

Ida fortsatte arbeta som socialsekreterare i Karlstad, men var väldigt trött. I början av 2004 försvann synen. Efter att först ha blivit hänvisad till en optiker fick hon till sist träffa en ögonspecialist, som berättade att hon förmodligen led av multipel skleros, ms. Någon vecka senare gick hon igenom en magnetkameraundersökning som bekräftade diagnosen.

Tidigare oprövat på ms  
Överläkaren och neurologen Jan Fagius i Uppsala ville pröva att behandla Ida genom en stamcellstransplantation. Det är en metod som använts framgångsrikt för att behandla leukemipatienter, men som dittills inte prövats på ms-patienter i Sverige.

– Jag tror att det som lockade Jan var att jag varit sjuk så pass kort tid. Det fanns en chans att jag skulle kunna återhämta mig.
Hans förhoppning var att jag skulle kunna stå upp på mina ben en dag. Mer optimistisk än så var han inte, berättar Ida som själv var inställd på att behandlingen inte skulle leda till någon förbättring.
 
När det var dags för transplantationen fick Ida först läkemedel för att få ut så många stamceller som möjligt i blodet. Tre dagar senare tog personalen hand om stamcellerna.

– De sade att de skördade mig, berättar Ida och skrattar.
Sedan började fem dagars stenhård cellgiftsbehandling som skulle ta kol på det gamla immunsystemet. Därefter fick Ida tillbaka sina stamceller. Effekten lät inte vänta på sig. Redan tre dagar senare kunde Ida vifta på höger tå.

– Den hade jag inte sett skymten av på flera månader.
Sedan gick allt fort. Lika snabbt som Ida tappat funktioner, kom de tillbaka. Två månader efter behandlingen kunde hon gå igen.

Blev gravid
Ida började arbetsträna i januari 2005 och två år efter de första symtomen var hon tillbaka på jobbet på 75 procent. Livet blir dock aldrig detsamma som före sjukdomen, betonar hon.
– Jag har fått nya perspektiv på tillvaron. Livet handlar inte bara om att jobba. Och utan släkt, vänner och sjukhuspersonal hade jag inte klarat mig, säger Ida som fortfarande håller kontakten med Jan Fagius.
 
Några dagar före stamcellstransplantationen fick Ida beskedet av en kvinnoläkare att behandlingen skulle göra henne steril. Hon skulle med stor sannolikhet inte kunna få några barn. Därför blev hon väldigt förvånad när menstruationen plötsligt kom tillbaka.
– Jag förstod inte hur det kunde gå till om allt var utslaget.

I februari 2006 träffade Ida sin blivande man Stefan. Innan de vågade skaffa barn ringde Ida till Jan Fagius eftersom hon var orolig för att sjukdomen skulle komma tillbaka.
– Han pratade med sina kolleger och de trodde inte att det skulle vara någon fara.

Graviditeten gick bra även om själva förlossningen blev dramatisk och barnet fick förlösas med kejsarsnitt. För Ida var det en fantastisk upplevelse att bli mamma.
– Jag har alltid velat få barn och bilda familj. Samtidigt hade jag räknat bort möjligheten eftersom jag trodde jag var steril. Nu är jag som vilken mamma som helst.

Peter Tillhammar


Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ögonblicksbilder av hur syre bildas i fotosyntesen
      11 julUmeå universitet
    2. Molekylernas värld filmad med avancerad röntgenlaser
      10 julUppsala universitet
    3. Vart är sommarkollo på väg?
      10 julLinköpings universitet
    4. Algblomningen i Östersjön kommer allt tidigare
      8 julStockholms universitet
    5. Nyskapande klimatrapport räknar in varorna från Kina och flygresorna
      7 julChalmers tekniska högskola
    1. Ny mekanism förklarar hur magsårsbakterien anpassar sig
      4 julUmeå universitet
    2. Korta röntgenblixtar på fler laboratorier kan ge materialforskning en skjuts
      4 julUppsala universitet
    3. Solens förfäder upphov till tandkrämens fluor
      3 julLunds universitet
    4. Systematik och aktivt ledarskap receptet för framgångsrik outsourcing
      3 julKarlstads universitet
    5. Svenskar värdesätter viltkött
      3 julSLU
    1. Risk för glutenintolerans högst i Sverige
      3 julLunds universitet
    2. För lite forskning om arbetsmiljön i skolan
      3 julHögskolan Väst
    3. Arbetsförmedlingen lyckas bättre än privata aktörer
      1 julInstitutet för Framtidsstudier
    4. Trafikbuller farligt för hälsan – lösningar finns för täta städer
      1 julChalmers tekniska högskola
    5. Trånga järnvägsspår kan gynna sjöfarten
      1 julVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.