Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Idas egna stamceller gjorde henne frisk

Ida Berner med sin dotter Matilda.
Ida Berner är den första ms-patient som gått igenom en stamcellstransplantation i Skandinavien. Idag är hon helt frisk och mamma till Matilda.
Ida Berner leker med sin dotter Matilda som nyss har vaknat efter en förmiddagslur. Hon har fullt upp med att vara mamma, men det är inte länge sedan Ida trodde att hon inte kunde få barn.
— Jag var fullt frisk fram till hösten 2003. Då fick jag plötsligt en halvsidig ansiktsförlamning och sökte hjälp. Men min läkare bad mig bara återkomma en vecka senare och då hade symtomen försvunnit.

Ida fortsatte arbeta som socialsekreterare i Karlstad, men var väldigt trött. I början av 2004 försvann synen. Efter att först ha blivit hänvisad till en optiker fick hon till sist träffa en ögonspecialist, som berättade att hon förmodligen led av multipel skleros, ms. Någon vecka senare gick hon igenom en magnetkameraundersökning som bekräftade diagnosen.

Tidigare oprövat på ms  


Överläkaren och neurologen Jan Fagius i Uppsala ville pröva att behandla Ida genom en stamcellstransplantation. Det är en metod som använts framgångsrikt för att behandla leukemipatienter, men som dittills inte prövats på ms-patienter i Sverige.
— Jag tror att det som lockade Jan var att jag varit sjuk så pass kort tid. Det fanns en chans att jag skulle kunna återhämta mig.
Hans förhoppning var att jag skulle kunna stå upp på mina ben en dag. Mer optimistisk än så var han inte, berättar Ida som själv var inställd på att behandlingen inte skulle leda till någon förbättring.
 
När det var dags för transplantationen fick Ida först läkemedel för att få ut så många stamceller som möjligt i blodet. Tre dagar senare tog personalen hand om stamcellerna.
— De sade att de skördade mig, berättar Ida och skrattar.
Sedan började fem dagars stenhård cellgiftsbehandling som skulle ta kol på det gamla immunsystemet. Därefter fick Ida tillbaka sina stamceller. Effekten lät inte vänta på sig. Redan tre dagar senare kunde Ida vifta på höger tå.
— Den hade jag inte sett skymten av på flera månader.
Sedan gick allt fort. Lika snabbt som Ida tappat funktioner, kom de tillbaka. Två månader efter behandlingen kunde hon gå igen.
 

Blev gravid


Ida började arbetsträna i januari 2005 och två år efter de första symtomen var hon tillbaka på jobbet på 75 procent. Livet blir dock aldrig detsamma som före sjukdomen, betonar hon.
— Jag har fått nya perspektiv på tillvaron. Livet handlar inte bara om att jobba. Och utan släkt, vänner och sjukhuspersonal hade jag inte klarat mig, säger Ida som fortfarande håller kontakten med Jan Fagius.
 
Några dagar före stamcellstransplantationen fick Ida beskedet av en kvinnoläkare att behandlingen skulle göra henne steril. Hon skulle med stor sannolikhet inte kunna få några barn. Därför blev hon väldigt förvånad när menstruationen plötsligt kom tillbaka.
— Jag förstod inte hur det kunde gå till om allt var utslaget.

I februari 2006 träffade Ida sin blivande man Stefan. Innan de vågade skaffa barn ringde Ida till Jan Fagius eftersom hon var orolig för att sjukdomen skulle komma tillbaka.
— Han pratade med sina kolleger och de trodde inte att det skulle vara någon fara.

Graviditeten gick bra även om själva förlossningen blev dramatisk och barnet fick förlösas med kejsarsnitt. För Ida var det en fantastisk upplevelse att bli mamma.
— Jag har alltid velat få barn och bilda familj. Samtidigt hade jag räknat bort möjligheten eftersom jag trodde jag var steril. Nu är jag som vilken mamma som helst.

Peter Tillhammar

Aktuella temabloggar

Forskningsfrågan - elever som undersöker och lär
Mats Brenner om Läromedel
Läromedel kan vara mer eller mindre inriktade att leverera fakta och realia eller har mer eller mindre färdiga instuderingsfrågor och övningar inbyggda. Att utgå från en fråga, där man använder sig av fallstudier och problemlösning istället för instruktiva läromedel och föreläsningar, är intressant. Inom exempelvis problembaserat lärande (PBL) söker eleven aktivit information istället för att läraren dirkekt skall förklara alla sammanhangen. Hur moderna digitala läromedel kan stödja just detta arbetssätt är dagens fråga anser jag.
    1. Webben som läromedel
      Mats Brenner om Läromedel
    2. Läromedel och digital kompetens
      Mats Brenner om Läromedel
    3. Skolforum och läromedel
      Mats Brenner om Läromedel
    1. Bara bilder eller interaktivitet
      Mats Brenner om Läromedel
    2. Läromedel som fungerar för alla
      Mats Brenner om Läromedel
    3. Öppna lärresurser och e-läromedel - ett nytt lärlandskap
      Mats Brenner om Läromedel
    1. Tre skäl som talar för att vi underskattar riskerna med kemikalier
      Mattias Öberg om Miljögifter
    2. Livsmedelsverket får omtenta i riskkommunikation
      Mattias Öberg om Miljögifter
    3. Hemligt arbete med försöksdjur avslöjas
      Mattias Öberg om Miljögifter

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Därför twittrar polisen
      19 junKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Färre torskar i framtidens Östersjö
      19 junSLU
    3. Världsbild spelar nyckelroll för personligheten
      19 junLunds universitet
    4. Genetiska varianter varnar för biverkning av cancerläkemedel
      19 junLinköpings universitet
    5. Bra kondition i tonåren minskar risk för självmordsförsök
      19 junGöteborgs universitet
    1. Sjukdomen som skadar för livet
      18 junLunds universitet
    2. Utvärdering av bistånd som ser till helheten
      18 junÖrebro universitet
    3. Egna mål viktigt för funktionsnedsatta barns fritidssysselsättning
      18 junMälardalens högskola
    4. Antikroppar mot schmallenbergvirus hittade hos hund
      18 junSLU
    5. DNA bygger upp antenn för solenergi
      18 junChalmers tekniska högskola
    1. Seglare skadar oftast knäna - på land
      18 junGöteborgs universitet
    2. Långvariga smärtor efter strålbehandling av gynekologisk cancer
      17 junGöteborgs universitet
    3. Stroke kan ge värre hjärnskador hos män
      17 junHjärt- Lungfonden
    4. Olika mätrutiner vid födsel påverkar provresultat
      17 junLunds universitet
    5. Låt soporna bli till värme och kyla
      17 junHögskolan i Gävle
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.