Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vad är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Lärare väljer ständigt strategier och förhållningssätt för att anpassa undervisningen till eleven, klassen och samtiden, med innehåll och metoder som bygger på lärarens kunskap och erfarenheter. Historiskt har lärare byggt upp sina kunskaper och delat erfarenheter i dialog med sina kollegor. Kraven på att göra läraryrket mer forskningsbaserat har ökat. De senaste decennierna har forskning inom utbildningsvetenskap vuxit fram stort. Lärarutbildningen har blivit en akademisk utbildning och undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att förstå vad detta innebär i praktiken behöver först begreppen redas ut.

Kraven på att undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är inte nya. Formuleringen som 2010 togs in i skollagens första kapitel, femte paragrafen, är kort och gott: "Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet".

I den proposition som ligger till grund för den nya skollagen utvecklas tankarna lite mer. Där står att formuleringen gäller "utbildningen i vid mening". Både utbildningens innehåll och den pedagogik som används omfattas av bestämmelsen.

Ett vetenskapligt förhållningssätt
För att lärare ska kunna bedriva undervisning som är i linje med forskning krävs att lärarprofessionen är uppdaterad med nya vetenskapliga rön. Lärare och skolledare måste också följa diskussionen bland forskare om metoder och vetenskaplighet. Skolverket skriver bland annat om ett vetenskapligt förhållningssätt, där läraren eller skolledaren kritiskt ska kunna reflektera över kunskap och erfarenheter. Beslut kan då tas utifrån den samlade kunskapen och ett professionellt omdöme.

Ett återkommande problem är att den existerande forskningen som förväntas tillämpas till största delen handlar om grundläggande utbildningsvetenskap. I våra tidigare teman på forskning.se påpekar forskare genomgående att det saknas studier på hur metoder och teorier fungerar i praktiken.
 
Vetenskaplig grund — kunskap som utgår från forskning
Vetenskap kännetecknas av att metoder som utvecklats under lång tid tillämpas på ett systematiskt sätt. Forskning syftar till att utveckla ny kunskap som gör att vi förstår världen bättre, eller att vi kan handla i ett yrke på ett mer medvetet och säkert sätt. Ett krav är att all forskning ska vara öppen för kritisk granskning.

Det ska vara möjligt att följa alla delar i forskningsprocessen punkt för punkt. Inget får döljas eller göras osynligt. Är dessa grundkrav inte uppfyllda går det inte att tala om forskning.

Vetenskaplig kunskap ska också kunna prövas och säkras genom att studier och resultat ska kunna jämföras och analyseras. Genom ytterligare studier omprövas och vidareutvecklas metoder och teorier. På så sätt kan omständigheter och påverkan av olika faktorer som till exempel elevernas kön, socioekonomiska förhållanden eller ålder upptäckas. Kunskapsbilden kan då byggas upp för att få en bredare och djupare förståelse.

Kvantitativa och kvalitativa studier
Inom olika forskningsfält och discipliner bedrivs det vetenskapliga arbetet på lite olika sätt. Om man vill ha en så bred bild som möjligt och är intresserad av hur personer generellt fungerar kan man välja en undersökningsgrupp som är omfattande och representerar totalpopulationen. Genom urvalsmetoder väljer forskarna ut en grupp som är representativ för helheten. På så vis blir forskningsresultaten enklare att hantera och antas vara säkra och giltiga, inte bara för urvalet, utan också för alla som ingår i hela populationen. Den här typen av forskning använder teorier och metoder där data analyseras och resultaten presenteras kvantitativt, via statistik och siffror.

Om man snarare vill förstå en frågeställning på djupet kan en enda person eller en enda arbetsplats studeras, det kan innebära att endast ett tiotal personer medverkar i till exempel intervjuer eller observationer. Även med dessa metoder antas resultaten vara säkra och användbara. Denna typ av forskning kategoriseras som kvalitativ, vilket innebär att data och resultat presenteras i till exempel beskrivande text eller som berättelser.

Fördelen med forskning som undersöker större grupper är att den blir säkrare och enklare att generalisera. Nackdelen är att den ofta blir ytligare. Den forskning som kallas kvalitativ är i allmänhet mer försiktig då det gäller resultatens generaliserbarhet, å andra sidan är den betydligt djupare i sin analys. I vissa sammanhang uttrycks skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativt baserad forskning som att den kvantitativa har som mål att förklara medan den kvalitativa har målet att förstå.

Beprövad erfarenhet — det som erfarenheten visat fungerar i olika grupper och situationer
Inom många forskningsområden om skolans praktiska verklighet saknas studier. Läraryrket har däremot utvecklats utifrån mångårig erfarenhet och professionen besitter mycket kunskap om vad som fungerar i praktiken. Forskningsresultat kan av olika skäl behöva kompletteras med en annan typ av kunskap. Därför finns även begreppet beprövad erfarenhet i skollagen.

Det betonas ibland att begreppet beprövad erfarenhet inte avser erfarenheter som är snäva, kortsiktiga eller endast kommuniceras muntligt. Det räcker alltså inte med att en enstaka lärare tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som byggd på beprövad erfarenhet.

Beprövad erfarenhet innebär att yrkesutövare inom ett visst fält, vare sig det handlar om medicin, utbildning eller något annat, stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid och är dokumenterade.

Erfarenhet kompletterar forskning
Inom medicin används erfarenhetsbaserad kunskap för att komplettera resultat av vetenskapliga studier. Av etiska och andra skäl har effekterna av många ingrepp som dagligen genomförs i sjukvården inte utvärderats genom randomiserade kliniska prövningar. I tillämpandet av sådana metoder förlitar man sig i stället i hög grad på läkares erfarenheter.

När kliniska riktlinjer ska utarbetas anses det till exempel viktigt att personal med bred erfarenhet medverkar. Så ser det ännu inte ut i skolans värld, men med ett större närmande mellan forskning, politik och praktik är det inte en orimlig tanke att erfarna lärare medverkar när pedagogiska riktlinjer tas fram.

Evidens — ytterligare ett begrepp
Ytterligare ett viktigt begrepp att reda ut är evidens. När många vetenskapliga studier sammantagna ger samma resultat blir begreppet evidensbaserad praktik relevant. Evidens är ett begrepp med hög status inom forskning. Inom medicin innebär kravet att praktik ska bygga på evidens bland annat att en enskild studie visserligen kan påvisa goda resultat av en viss behandling, men att en sammanställning av all forskning som presenterats under de senaste tio åren kan ge en mycket mer tillförlitlig bild av hur effektiv behandlingen är.

Huruvida och i vilken mån evidensbegreppet är relevant för utbildningsvetenskap är en omstridd fråga. Många forskare och politiska beslutsfattare anser att man inom utbildningsområdet bör följa den modell för evidensbaserad praktik som har etablerats inom sjuk- och hälsovård, medan andra varnar för att sådana initiativ skulle innebära en olämplig form av styrning av skolans verksamhet.

Tillfrågade experter: Ingemar Bohlin, Göteborgs universitet, Ingrid Carlgren, Stockholms universitet, Tomas Kroksmark, Högskolan i Jönköping

Referenser

Tema Skola på vetenskaplig grund är producerat av Anna Sandström, redaktör på forskning.se.

Vetenskaplig faktagranskning:. Ingemar Bohlinlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, docent i Vetenskapsteori, Göteborgs universitet.

Längst ned i respektive artikel framgår vilka övriga forskare som medverkat i intervjuer.

Temat är en samproduktion mellan Skolverket - Forskning för skolan och forskning.se.

Texter: Fatima Grönblad, frilansjournalist samt Anna Sandström, forskning.se
Illustrationer: Helena Bergendahl

Publicerad 2013-12-11

Mest lästa teman

Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.