Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hur lär man barn att läsa?

Liten flcika med läsebok.

Skolanär bra på att få eleverna att knäcka läskoden, men kodknäckarfasen är kort. Foto: Stock.xchng

Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn.

Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter  - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem.  

Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).

Att kombinera metoder ger bäst effekt


Den internationellt kände läs- och bedömningsforskaren John Hattie från Nya Zeeland menar att en lärare som använder sig av helordsmetod (whole language) i sin nybörjarundervisning måste vara minst tio gånger så skicklig som en lärare som använder sig av phonics (ljudmetoden). Hattie uttrycker dock vidare att bäst effekt uppnås om läraren använder sig av en kombination av ordförståelse, phonics och förståelseinriktade metoder. Det senare synsättet kallas ofta för att ha en balanserad syn på läsinlärning eller interaktiv metod. Det handlar både om avkodning och om förståelse. Att avkoda texten är inte tillräckligt, eleven måste också förstå den.

I Sverige har vi av tradition främst arbetat med att ljuda fram läsningen (phonics-metoden): "Mor är rar, far ror" (eller tvärtom, om man vill). På 1970-talet kom en ny inlärningsmetod : LTG- Läsning på talets grund. Det ledde till en debatt om de två inlärningsmetoderna.

Forskning har visat att effekterna av de två metoderna inte ger någon större skillnad i resultat för den enskilda individen. I praktiken använder lärare ofta dessa två eller flera metoder för läsinlärning, på ett interaktivt sätt som upplevs framgångsrikt. Ulrika Leimar, som skapade LTG-metoden, omarbetade den senare och menade att inom LTG måste också det bästa inom ljudmetoden tas tillvara, det vill säga ett visst mått av phonics. Detta tappas ofta bort i läsdebatten.

Kodknäckarfasen är kort


Istället för att skapa dikotomier i synsätt på läsinlärning är det viktigt att diskutera vad som är förenligt inom olika synsätt. Själva läsinlärningen (kodknäckarfasen) i barnens liv är så kort och istället borde debatten inriktas mot hur lärare hjälper sina elever att utveckla sin förståelse genom hela skoltiden. All mening med läsning är ju att förstå vad man läser! Att få flyt i läsningen är avhängande för att förstå en text (det förklarar cirka 40 procent av förståelsen), men det finns så mycket mer som behöver göras för att utveckla elevers läsförståelse.   

Svensk skola är ganska bra på att lära elever att läsa, delvis tack var den fina grund som svenska förskollärare lägger. Det visar internationella undersökningar som till exempel PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study).

Den största utmaningen för svensk skola är istället att få elever att vidareutveckla sin läsförståelse under hela skoltiden. Den internationella PISA-studien som presenterades i december 2010 visar att svenska femtonåringar har fått allt sämre kunskaper i läsförståelse under 2000-talet. Det är därför viktigt att kunskap sprids till lärare om vad som konstituerar läsförståelse och hur den bäst kan utvecklas för alla elever genom hela skoltiden, från förskolan. Detta är en stor utmaning för alla skolans lärare, oavsett vilket skolämne man undervisar i.  

Sammanfattning:

  • Nybörjarundervisningen ska vara strukturerad och genomtänkt samt innehålla ett visst mått av phonics (förståelse för sambandet mellan språkljud och bokstav. I princip behöver det inte råda motsättningar mellan läsläror och annan litteratur som används i klassrummet så länge läraren har en balanserad kunskapssyn på läsinlärning. De olika texterna har således olika syften. Texter som ligger över elevernas läsnivå kan med fördel diskuteras muntligt för att utveckla elevernas kognitva tankeförmåga, medan läslärorna eller andra enkla texter har sitt berättigande för de elever som fortfarande inte knäckt den skriftspråkliga koden.
  • förse eleverna med flexibla och metakognitiva strategier (metakognition= att tänka/fundera om sina egna tankeprocesser), för såväl lästeknik som förståelse. De bör bli medvetna om att olika texter läses på olika sätt. Detta handlar om att tillämpa olika lässtrategier - ett nytt begrepp som införs i den nya kursplanen i svenska.  
  • låt eleven i högre grad få utveckla sina tankar kring texter, i stället för att följa det traditionella skolmönstret: läraren frågar – eleven svarar – läraren värderar. Att fråga eleven om hur hon tänker, ger möjligheter för läraren möjligheter att leda in diskussionerna med hjälp av argumentation utifrån texten. Att diskutera skoltexter innebär således inte "fritt tyckande", utan både att både använda relevant bakgrundskunskap och textinformation
  • testa gärna en undervisningsmodell där eleverna ställer frågor till texten i stället för att läraren gör det. Ett enkelt exempel är att låta eleverna i par göra om rubriker till frågor i faktatexter:  "Kan ni formulera en fråga utifrån rubriken och som ni också tror att ni får svar på?"

Källa: Barbro Westlund, universitetsadjunkt i svenska och doktorand i pedagogisk bedömning, vid Stockholms universitet.

Referenser

Tema läs- och skrivinlärning har producerats av frilansjournalisten Liselotte Englund och forskning.se. Bilder: Stock.XCHNG och iStockphoto.

Publicerat: 2010-12-09

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Kvinnor över 80 får hormonbehandling
      29 julLinköpings universitet
    2. Supermaterialet Upsalite kan ge ratade läkemedel ny chans
      23 julUppsala universitet
    3. Barn äter för lite frukt och grönt
      18 julÖrebro universitet
    4. Ögonblicksbilder av hur syre bildas i fotosyntesen
      11 julUmeå universitet
    5. Molekylernas värld filmad med avancerad röntgenlaser
      10 julUppsala universitet
    1. Vart är sommarkollo på väg?
      10 julLinköpings universitet
    2. Civilflygets historia en helt annan historia
      9 julUppsala universitet
    3. Algblomningen i Östersjön kommer allt tidigare
      8 julStockholms universitet
    4. Datorspelande en skjuts för engelskan
      8 julGöteborgs universitet
    5. Negar Sani löste den tryckta diodens gåta
      8 julLinköpings universitet
    1. Nyskapande klimatrapport räknar in varorna från Kina och flygresorna
      7 julChalmers tekniska högskola
    2. Ny mekanism förklarar hur magsårsbakterien anpassar sig
      4 julUmeå universitet
    3. Korta röntgenblixtar på fler laboratorier kan ge materialforskning en skjuts
      4 julUppsala universitet
    4. Solens förfäder upphov till tandkrämens fluor
      3 julLunds universitet
    5. Systematik och aktivt ledarskap receptet för framgångsrik outsourcing
      3 julKarlstads universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.