Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?

Liten pjke med stor bok  Foto: Stock.xchng

Barn väljer Böcker med komplicerat innehåll, långa texter och intressanta bilder. Foto: Stock.xchng

Barnens dagliga språkanvändning tillsammans med förskolans personal är grundläggande. Personalens egna attityder till läsning och skrivning samt deras sätt att prata påverkar också. Att samtala fördjupat och utvidgat, både med varje enskilt barn och i grupp, är viktigt.

Barn utvecklar ofta sin läsförmåga långt före skolstarten. Inte bara böcker är av betydelse, utan också datorspel, TV, spel- och samlarkort. Ja, till och med leksakskataloger har betydelse för läsförmågan. Många barn visar ett stort engagemang för läsning och skrivande inom de referensramar som de själva skapat.

De har alltså redan egna erfarenheter av skriftspråk när de kommer till förskolan, och som de också gärna delar med sina kamrater. Populärkulturen bidrar till att skapa en språklig gemenskap för barnen, oavsett kulturell och socioekonomisk bakgrund.

Det har visat sig att förskolan är dålig på att ta tillvara det förskolebarnens redan kan. En orsak är att personalen inte betraktar barnens erfarenheter från datorspel, tv och annat som en värdefull och för att verksamheten är i de allra flesta fall är anpassad efter personalens referensramar. Läsning och skrivande är förknippat med böcker, trots att kursplanen jämställer film, teater och skönlitteratur. Detta gäller både inom förskola och skola.

Läsning som tidsutfyllnad

Men om inte förskolan bygger sin pedagogik på barnens egna erfarenheter, kommer inte heller barnen att investera sin tid och sitt engagemang i att läsa och skriva, visar forskning. Väljer förskolan läsning som känns alltför främmande, väcks ett motstånd inför språkliga aktiviteter.

Förskolebarn brukar säga att de läser, fast det inte är läskunniga i vanlig mening. I praktiken gör de också det - även utan vuxnas medverkan. De tittar i böcker, pekar och berättar för varandra. Efter en stund brukar vissa positionera sig som uppläsare och andra som lyssnare.

De flesta barn vet också mycket väl vad de vill ha: gärna böcker med komplicerat innehåll, långa texter och innehållsrika intressanta bilder. Förskolan bör bli bättre på att se barnens ambitioner, menar forskare. Att lära sig förstå symboler och deras kommunikativa funktioner är en viktig del i språkutvecklingen. 

Hur förskolepersonal använder sig av böcker i arbetet med barnen, har också intresserat forskare. Det visade sig att läsestunderna ofta används som tidsutfyllnad mellan andra aktiviteter, eller när barn och pedagoger väntar på att föräldrarna ska komma och hämta. Ibland används läsningen också som en disciplinåtgärd, för att samla eller lugna barnen. Läsning och samtal kring sker också alltför ofta för mätta och trötta barn efter måltider, vilket innebär en degradering och kvalitetssänkning av aktiviteten. Urvalet litteratur är ofta begränsat. När barnen sitter vid datorn blir läsningen mer varierad.

Hitta ingredienserna i en bra språkmiljö

Indirekta tillämpningar av skriftspråk, till exempel när barn ritar och skriver själva och får positiva reaktioner på detta, har visat sig vara överlägsna många andra lässituationer. Men när barnen kommer upp i förskoleklass visar det sig att många lärare fortfarande utgår från att bästa inlärningen sker genom den gamla ljudmetoden. Både förskollärare och grundskollärare arbetar med en bokstav i taget, ofta under längre tid och skilt från barnens erfarenheter utanför förskoleklassen. Studier har visat att många förskollärare är osäkra och inte tycker att de behärskar området.

För närvarande jobbar ett svenskt forskningsprojekt med att kartlägga gemensamma faktorer i förskoleavdelningarnas språkmiljö. Forskarna vill förstå på vilka sätt en språkmiljö kan stödjas och utvecklas, och hur stabila språkmiljöerna är

De tittar också på hur den fysiska språkmiljön ser ut, till exempel hur böcker är arrangerade, hur synliga och tillgängliga de är för barnen samt hur inbjudande skrivhörnor och datorplatser är. Förhoppningen är att komma fram till hur en optimal språkmiljö kan utvecklas inom förskolan.

Sammanfattning:

  • Planera in att läsa och samtala kring bilder mer än en gång per dag, och när barnen är pigga och utvilade
  • ersätt ordet "läsvila" med något som antyder att det är en aktiv aktivitet, snarare än passiv
  • iaktta barnens läshandlingar och uppmärksamma och bekräfta verbalt att de läser, och att de får göra det på sitt eget sätt.
  • visa respekt och intresse för barns experimenterande av språk i olika former och modaliteter, som verbalt, skriftspråk, kroppsligt, dans, och bild
  • erbjud barnen en pedagogisk verksamhet där deras egna motiv och intressen är utgångspunkten (det kräver en medveten och reflekterande hållning där pedagogerna hittar former för att synliggöra barnens språkliga processer, och där det  som synliggörs blir en grund för dialoger och fortsatt arbete)
  • iscensätt en miljö och material där barns olika språkliga aktiviteter kan ta plats
  • använd digitala medier tillsammans med barnen
  • sträva efter att finna barnets intresse, exempelvis genom populärkultur eller genom barnets egna frågeställningar, vilka ofta kan vara abstrakta och svåra att få fatt i
  • undvik att förenkla och anpassa språkliga aktiviteter alltför mycket.

Läs mer:

Faktagranskad av Elisabeth Björklund, Fil.dr, universitetslektor i didaktik vid Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur,- religions- och utbildningsvetenskap vid  Högskolan i Gävle och Fredrik Lindstrand, universitetslektor vid Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.

Referenser

Tema läs- och skrivinlärning har producerats av frilansjournalisten Liselotte Englund och forskning.se. Bilder: Stock.XCHNG och iStockphoto.

Publicerat: 2010-12-09

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Varför fungerar Alnarps rehabiliteringsträdgård?
      29 julSLU
    2. Kvinnor över 80 får hormonbehandling
      29 julLinköpings universitet
    3. Supermaterialet Upsalite kan ge ratade läkemedel ny chans
      23 julUppsala universitet
    4. Barn äter för lite frukt och grönt
      18 julÖrebro universitet
    5. Ögonblicksbilder av hur syre bildas i fotosyntesen
      11 julUmeå universitet
    1. Molekylernas värld filmad med avancerad röntgenlaser
      10 julUppsala universitet
    2. Vart är sommarkollo på väg?
      10 julLinköpings universitet
    3. Civilflygets historia en helt annan historia
      9 julUppsala universitet
    4. Algblomningen i Östersjön kommer allt tidigare
      8 julStockholms universitet
    5. Datorspelande en skjuts för engelskan
      8 julGöteborgs universitet
    1. Negar Sani löste den tryckta diodens gåta
      8 julLinköpings universitet
    2. Nyskapande klimatrapport räknar in varorna från Kina och flygresorna
      7 julChalmers tekniska högskola
    3. Ny mekanism förklarar hur magsårsbakterien anpassar sig
      4 julUmeå universitet
    4. Korta röntgenblixtar på fler laboratorier kan ge materialforskning en skjuts
      4 julUppsala universitet
    5. Solens förfäder upphov till tandkrämens fluor
      3 julLunds universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.