Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hur anpassas läromedel till elever med särskilda behov?

Ill: Helena Bergendahl
Att anpassa läromedel till elever med olika behov kan vara en fråga om att inkludera eller exkludera dem. Läraren kan ha ett öga för elevens behov av anpassning genom att försöka förstå elevens perspektiv, villkor, situation och närma läromedlet till personen.

Eleven kan behöva en annan version av läromedlet för att kunna utveckla den kunskap som åsyftas. Det kan till exempel vara ett läromedel som är mer åskådligt, mer hörbart eller mer kognitivt tillgängligt, med syfte att öka tillgängligheten för eleven.

Om läraren på ett oreflekterat sätt försöker anpassa läromedlet till en elev kan det dock ha en exkluderande effekt. Eleven kan kategoriseras och utpekas mer än vad eleven själv önskar och är bekväm med.

Ett anpassat verktyg kan användas av fler


Forskning och erfarenheter från bland annat CERTEC i Lund visar tydligt att alternativa verktyg som efterfrågats utifrån en specifik persons behov, utifrån en viss sökprofil, har utvecklat såväl den aktuella personens kunskap som många andras.

Ett verktyg som utarbetats för en viss situation eller person, kan komma att användas av andra med liknande eller helt andra behov. En hel del forskning talar för såväl datorer som en rad alternativa verktyg.

Forskningsresultat, så väl som elever själva, talar för att det finns befintliga alternativa verktyg som inte används i tillräcklig grad, beroende bland annat på okunnighet hos lärare och andra professionella inom skolan.
 

Många läromedel anpassade till dyslektiker


Den anpassning som görs för elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta att underlätta för eleven genom att erbjuda uppläsning av texten. När det gäller skrivande så finns det alternativa verktyg skapade speciellt för personer med dyslexi, exempelvis stavningskontrollprogram.
 
Dyslexiförbundet FMLS drev länge frågan "En bok, en CD", vilket nu är verklighet i en hel del läroböcker. Det innebär att det följer med en CD med läroboken som elever med lässvårigheter kan lyssna på samtidigt som de följer med i boken.
 
En del förlag gör också läromedel tillgängliga online, ibland med inkluderad textuppläsning. Även om textuppläsning inte är inkluderad kan det underlätta att få texten i datorn då eleven kan använda en talsyntes för att få texten uppläst.

Eleven måste vilja använda verktygen


Användandet av alternativa verktyg har visat sig framgångsrika, men det är svårt att generalisera. Även om ett verktyg kan vara ett bra stöd för en viss elev är det inte säkert att eleven vill använda det.

Det är flera faktorer som påverkar: Verktygets användarvänlighet, elevens typ av svårigheter, klasskamraters accepterande av att eleven använder verktygen, lärarens förmåga/villighet att inkludera dessa i sin lektionsplanering, lärarens kunskap och förmåga att ge support, stöd hemifrån, et cetera.

Det finns flera berättelser om hur alternativa verktyg underlättar skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter, men det finns också berättelser om hur eleverna inte vill använda verktygen då de inte tycker att de ger någon fördel alls.
 

Fler studier behövs på alternativa verktyg i Sverige


Det finns inte så mycket forskning inom detta ämne. Den mesta forskning är gjord i engelsktalande länder och alltså inte utifrån de alternativa verktyg som används i Sverige.
 
Mer forskning behövs och frågor som är angeläget att få svar är bland annat vilka verktyg som passar till vilka elever och på vilket sätt verktygen kan stödja elevernas lärande.

Ett problem är att tekniken utvecklas i en sådan takt att den forskning som gjordes på alternativa verktyg för tio år sedan inte behöver vara aktuell eller stämma för de verktyg som används idag. När det gäller alternativa verktyg i Sverige så har de inte heller funnits så länge. På 1980-talet kom talsyntesen, på 1990-talet stavningskontrollen och övriga program på 2000-talet. Att det inte finns så mycket forskning på ämnet är inte förvånande.

 
Tillfrågade experter: Elisabet Frithioflänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, lektor i pedagogik, Linnéuniversitetet, Marianne Björn Milradlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster lektor i pedagogik, Linnéuniversitetet. 

Text: Anders Calderon

Referenser

Tema Läromedel är producerat av frilansjournalisten Anders Calderon i samarbete med Anna Sandström, redaktör på forskning.se.
Vetenskaplig faktagranskning: Staffan Selanderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, professor, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Stockholms universitet.
Temat är en samproduktion mellan Skolverket - Forskning för skolan och forskning.se.

Illustrationer: Helena Bergendahl

Publicerad 2012-09-11

Mest lästa teman

Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.