Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
(© Diapix)

Hos växter är kloning vanligt. Varje gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Varje gång man tar en stickling klonar man. (© Diapix)

Vad är kloning?

Kloning är att skapa genetiska kopior, t ex individer, embryon, vävnadsbitar eller celler med samma arvsanlag som någon annan. Är det frågan om att klona hela individer talar man ofta om reproduktiv kloning.

De allra flesta bakterier förökar sig genom kloning — de växer och delar sig, så man får två bakterier med samma arvsmassa. Även hos växter är kloning vanligt. Var gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Var gång man tar en stickling klonar man. Alla bintjepotatisar är en klon, liksom alla Ingrid Marie-äpplen.

Hos däggdjur är reproduktiv kloning däremot ovanligt. Naturligt sker det bara när enäggstvillingar föds. Under senare tid har forskarna lärt sig så mycket om hur man hanterar ägg och tidiga embryon att de kunnat utveckla två olika metoder för att skapa klonade djur på konstgjord väg.

Den ena metoden bygger på att man gör provrörsbefruktning och sedan klyver det tidiga embryot i två delar, som sedan förs in i varsin fostermoder. När ungarna föds är de genetiskt identiska. Man har alltså skapat "konstgjorda" enäggstvillingar. Sådan delning av embryon har sedan 1980-talet använts i kreatursavel och är idag vanlig i bl. a. Australien och på Nya Zeeland.

Den andra metoden gör det möjligt att skapa genetiska kopior av redan uppvuxna djur. Den användes första gången på 1960-talet då man visade att det gick att klona grodor, men det första däggdjur som skapades genom sådan "kloning av vuxna" var det omtalade fåret Dolly. Hon föddes år 1997. Då man i den allmänna debatten idag talar om kloning menar man nästan alltid kloning av vuxna, det vill säga den teknik man använde för att göra Dolly.

Kloning av hela vuxna djur har inte visat sig ha speciellt stor praktisk nytta. Däremot hoppas forskare mycket på att kunna använda liknande tekniker för att klona fram stamceller, celler och vävnadsbitar från en patient, som sedan skulle kunna transplanteras in för att reparera skador eller bota sjukdomar. Man talar då om terapeutisk kloning.

Referenser

Temat har producerats av fil. lic. Henrik Brändén och faktagranskats av professor Håkan Billig, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Publicerad: 2004-09-21   
Uppdaterad: 2012-10-17

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Enkelt utandningsprov förbättrar för astmapatienter
      23 aprKarolinska Institutet
    2. Informationsutbyte – grundbult för tvärvetenskap
      23 aprHögskolan i Borås
    3. Effektivare rekryteringar genom större lyhördhet för forskning
      23 aprStockholms universitet
    4. Svårt beräkna mjölkkornas klimatpåverkan, men det finns motåtgärder
      23 aprSLU
    5. Svenska TV-producenter studerade i avhandling
      23 aprUppsala universitet
    1. Stressade kor ökar olycksrisken
      22 aprSLU
    2. Att vara ensamstående mamma gör inte kvinnor olyckliga
      22 aprUmeå universitet
    3. Mag-tarmkanalens insida ”bara” som 1 rum och kök
      22 aprGöteborgs universitet
    4. Mekaniskt tryck ger växtceller form
      22 aprLunds universitet
    5. Efterlängtad metod för läkemedelsforskning
      22 aprUppsala universitet
    1. Hoppas reducera dödligheten i malaria
      22 aprKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Höftsjukdomen Legg-Calvé-Perthes ökar risken för andra sjukdomar
      22 aprUppsala universitet
    3. Mer kadmium i våra njurar - skaderisken ändå lägre
      17 aprGöteborgs universitet
    4. Diabetesutbildning för livet
      16 aprLunds universitet
    5. Massdöd bland djur kan undersökas med ny metod
      16 aprGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.