Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
(© Diapix)

Hos växter är kloning vanligt. Varje gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Varje gång man tar en stickling klonar man. (© Diapix)

Vad är kloning?

Kloning är att skapa genetiska kopior, t ex individer, embryon, vävnadsbitar eller celler med samma arvsanlag som någon annan. Är det frågan om att klona hela individer talar man ofta om reproduktiv kloning.

De allra flesta bakterier förökar sig genom kloning — de växer och delar sig, så man får två bakterier med samma arvsmassa. Även hos växter är kloning vanligt. Var gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Var gång man tar en stickling klonar man. Alla bintjepotatisar är en klon, liksom alla Ingrid Marie-äpplen.

Hos däggdjur är reproduktiv kloning däremot ovanligt. Naturligt sker det bara när enäggstvillingar föds. Under senare tid har forskarna lärt sig så mycket om hur man hanterar ägg och tidiga embryon att de kunnat utveckla två olika metoder för att skapa klonade djur på konstgjord väg.

Den ena metoden bygger på att man gör provrörsbefruktning och sedan klyver det tidiga embryot i två delar, som sedan förs in i varsin fostermoder. När ungarna föds är de genetiskt identiska. Man har alltså skapat "konstgjorda" enäggstvillingar. Sådan delning av embryon har sedan 1980-talet använts i kreatursavel och är idag vanlig i bl. a. Australien och på Nya Zeeland.

Den andra metoden gör det möjligt att skapa genetiska kopior av redan uppvuxna djur. Den användes första gången på 1960-talet då man visade att det gick att klona grodor, men det första däggdjur som skapades genom sådan "kloning av vuxna" var det omtalade fåret Dolly. Hon föddes år 1997. Då man i den allmänna debatten idag talar om kloning menar man nästan alltid kloning av vuxna, det vill säga den teknik man använde för att göra Dolly.

Kloning av hela vuxna djur har inte visat sig ha speciellt stor praktisk nytta. Däremot hoppas forskare mycket på att kunna använda liknande tekniker för att klona fram stamceller, celler och vävnadsbitar från en patient, som sedan skulle kunna transplanteras in för att reparera skador eller bota sjukdomar. Man talar då om terapeutisk kloning.

Referenser

Temat har producerats av fil. lic. Henrik Brändén och faktagranskats av professor Håkan Billig, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Publicerad: 2004-09-21   
Uppdaterad: 2012-10-17

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Svenskt rekordår för fjällugglan
      4 sepNaturhistoriska riksmuseet
    2. Studie på nybefruktade ägg ger ny kunskap om hur människan blir till
      3 sepKarolinska Institutet
    3. Orsak till spädbarnsepilepsi upptäckt
      3 sepKarolinska Institutet
    4. En bok för vuxna om böcker för barn
      3 sepGöteborgs universitet
    5. Polarforskare åter med unik information om betydelsen av klimatförändringar
      3 sepPolarforskningssekretariatet
    1. Koppling mellan autismspektrumstörning och extremt BMI
      3 sepGöteborgs universitet
    2. Informella relationer avgör elevernas skolinflytande
      3 sepGöteborgs universitet
    3. Mer kunskap om hur växter klarar sig i kyla
      2 sepUmeå universitet
    4. Molekylkapslar kan underlätta läkemedelstransport
      2 sepLunds universitet
    5. Fler barn med autism kan få en molekylär diagnos
      2 sepKarolinska Institutet
    1. Studie av fleråriga spannmål ger stöd för miljösmartare odling
      1 sepSLU
    2. Nattflyn med inre kompass kan också känna av vindens turbulens
      1 sepLunds universitet
    3. Forskning som kan hjälpa lärare att ge rätt feedback
      1 sepKarolinska Institutet
    4. Frankenstein lär framtidens intelligenta vårdmaskiner empati
      1 sepHögskolan i Gävle
    5. Hopp om bättre hjärnimplantat
      31 augLunds universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.