Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
(© Diapix)

Hos växter är kloning vanligt. Varje gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Varje gång man tar en stickling klonar man. (© Diapix)

Vad är kloning?

Kloning är att skapa genetiska kopior, t ex individer, embryon, vävnadsbitar eller celler med samma arvsanlag som någon annan. Är det frågan om att klona hela individer talar man ofta om reproduktiv kloning.

De allra flesta bakterier förökar sig genom kloning — de växer och delar sig, så man får två bakterier med samma arvsmassa. Även hos växter är kloning vanligt. Var gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Var gång man tar en stickling klonar man. Alla bintjepotatisar är en klon, liksom alla Ingrid Marie-äpplen.

Hos däggdjur är reproduktiv kloning däremot ovanligt. Naturligt sker det bara när enäggstvillingar föds. Under senare tid har forskarna lärt sig så mycket om hur man hanterar ägg och tidiga embryon att de kunnat utveckla två olika metoder för att skapa klonade djur på konstgjord väg.

Den ena metoden bygger på att man gör provrörsbefruktning och sedan klyver det tidiga embryot i två delar, som sedan förs in i varsin fostermoder. När ungarna föds är de genetiskt identiska. Man har alltså skapat "konstgjorda" enäggstvillingar. Sådan delning av embryon har sedan 1980-talet använts i kreatursavel och är idag vanlig i bl. a. Australien och på Nya Zeeland.

Den andra metoden gör det möjligt att skapa genetiska kopior av redan uppvuxna djur. Den användes första gången på 1960-talet då man visade att det gick att klona grodor, men det första däggdjur som skapades genom sådan "kloning av vuxna" var det omtalade fåret Dolly. Hon föddes år 1997. Då man i den allmänna debatten idag talar om kloning menar man nästan alltid kloning av vuxna, det vill säga den teknik man använde för att göra Dolly.

Kloning av hela vuxna djur har inte visat sig ha speciellt stor praktisk nytta. Däremot hoppas forskare mycket på att kunna använda liknande tekniker för att klona fram stamceller, celler och vävnadsbitar från en patient, som sedan skulle kunna transplanteras in för att reparera skador eller bota sjukdomar. Man talar då om terapeutisk kloning.

Referenser

Temat har producerats av fil. lic. Henrik Brändén och faktagranskats av professor Håkan Billig, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Publicerad: 2004-09-21   
Uppdaterad: 2012-10-17

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Ny sammanställning om barn och ungas psykiska hälsa
      28 janForte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
    2. Är Sverige riggat för en bättre skola?
      28 janVetenskapsrådet
    3. ”Vi lär oss inte saker på idrotten, vi gör saker”
      27 janÖrebro universitet
    4. Oklart hur depression hos äldre bäst ska behandlas
      27 janSBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering
    5. Astmatikers och allergikers hälsa - upplevt stöd och miljöintolerans
      27 janUmeå universitet
    1. Miljövänlig belysning kan hota miljön
      27 janVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    2. E-tjänsten ”Fråga Eva” kan förbättras med nytt arbetssätt
      27 janHögskolan i Borås
    3. Nanomaterial kan minska energiförlust vid överföring av el
      27 janChalmers tekniska högskola
    4. Nya rön om djurs minne
      27 janStockholms universitet
    5. Skogsmaskiner som gradvis blir smartare
      26 janUmeå universitet
    1. Ett steg närmare orsaken bakom IBS
      26 janÖrebro universitet
    2. PISA gynnar inte svaga elever
      26 janMalmö högskola
    3. Varför många äldre inte skaffar smartphone
      26 janLinköpings universitet
    4. Högupplösta bilder avslöjar hur arvsmassan byggs upp
      26 janUmeå universitet
    5. Om skämt och sexuellt samspel på mångkulturella arbetsplatser
      26 janLunds universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.