Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
(© Diapix)

Hos växter är kloning vanligt. Varje gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Varje gång man tar en stickling klonar man. (© Diapix)

Vad är kloning?

Kloning är att skapa genetiska kopior, t ex individer, embryon, vävnadsbitar eller celler med samma arvsanlag som någon annan. Är det frågan om att klona hela individer talar man ofta om reproduktiv kloning.

De allra flesta bakterier förökar sig genom kloning — de växer och delar sig, så man får två bakterier med samma arvsmassa. Även hos växter är kloning vanligt. Var gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Var gång man tar en stickling klonar man. Alla bintjepotatisar är en klon, liksom alla Ingrid Marie-äpplen.

Hos däggdjur är reproduktiv kloning däremot ovanligt. Naturligt sker det bara när enäggstvillingar föds. Under senare tid har forskarna lärt sig så mycket om hur man hanterar ägg och tidiga embryon att de kunnat utveckla två olika metoder för att skapa klonade djur på konstgjord väg.

Den ena metoden bygger på att man gör provrörsbefruktning och sedan klyver det tidiga embryot i två delar, som sedan förs in i varsin fostermoder. När ungarna föds är de genetiskt identiska. Man har alltså skapat "konstgjorda" enäggstvillingar. Sådan delning av embryon har sedan 1980-talet använts i kreatursavel och är idag vanlig i bl. a. Australien och på Nya Zeeland.

Den andra metoden gör det möjligt att skapa genetiska kopior av redan uppvuxna djur. Den användes första gången på 1960-talet då man visade att det gick att klona grodor, men det första däggdjur som skapades genom sådan "kloning av vuxna" var det omtalade fåret Dolly. Hon föddes år 1997. Då man i den allmänna debatten idag talar om kloning menar man nästan alltid kloning av vuxna, det vill säga den teknik man använde för att göra Dolly.

Kloning av hela vuxna djur har inte visat sig ha speciellt stor praktisk nytta. Däremot hoppas forskare mycket på att kunna använda liknande tekniker för att klona fram stamceller, celler och vävnadsbitar från en patient, som sedan skulle kunna transplanteras in för att reparera skador eller bota sjukdomar. Man talar då om terapeutisk kloning.

Referenser

Temat har producerats av fil. lic. Henrik Brändén och faktagranskats av professor Håkan Billig, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Publicerad: 2004-09-21   
Uppdaterad: 2012-10-17

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Kan alla länder bli demokratier?
      22 oktHögskolan i Halmstad
    2. Viktig mekanism som reglerar svettning identifierad
      22 oktUppsala universitet
    3. Lokal nytta underlättar för utbyggd vindkraft
      22 oktMittuniversitetet
    4. Katastrofrobot tar hjälp från tv-spelsvärlden
      22 oktKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    5. Hemliga färger lockar honor att para sig
      22 oktLunds universitet
    1. Ny metod underlättar polisens arbete vid bostadsinbrott
      22 oktBlekinge Tekniska Högskola
    2. Att bota cancer med ett par nålstick
      21 oktUppsala universitet
    3. Minskat samarbete drabbar undervisning om framtidsfrågor
      21 oktGöteborgs universitet
    4. Sametinget utan makt
      21 oktRiksbankens Jubileumsfond
    5. Pratets roll viktig för den regionala tillväxten
      21 oktMälardalens högskola
    1. Forskare: "Det finns ingen nynazism"
      21 oktUppsala universitet
    2. Världsrekord i dataöverföring med smarta kretsar
      21 oktChalmers tekniska högskola
    3. Stavmixer kan avge persistenta kemikalier vid matlagning
      21 oktStockholms universitet
    4. Robot-ubåten Carl är havets drönare
      20 oktKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    5. Kunskap som maktfaktor i global miljöforskning och miljöpolitik
      20 oktLinköpings universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.