Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
(© Diapix)

Hos växter är kloning vanligt. Varje gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Varje gång man tar en stickling klonar man. (© Diapix)

Vad är kloning?

Kloning är att skapa genetiska kopior, t ex individer, embryon, vävnadsbitar eller celler med samma arvsanlag som någon annan. Är det frågan om att klona hela individer talar man ofta om reproduktiv kloning.

De allra flesta bakterier förökar sig genom kloning — de växer och delar sig, så man får två bakterier med samma arvsmassa. Även hos växter är kloning vanligt. Var gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Var gång man tar en stickling klonar man. Alla bintjepotatisar är en klon, liksom alla Ingrid Marie-äpplen.

Hos däggdjur är reproduktiv kloning däremot ovanligt. Naturligt sker det bara när enäggstvillingar föds. Under senare tid har forskarna lärt sig så mycket om hur man hanterar ägg och tidiga embryon att de kunnat utveckla två olika metoder för att skapa klonade djur på konstgjord väg.

Den ena metoden bygger på att man gör provrörsbefruktning och sedan klyver det tidiga embryot i två delar, som sedan förs in i varsin fostermoder. När ungarna föds är de genetiskt identiska. Man har alltså skapat "konstgjorda" enäggstvillingar. Sådan delning av embryon har sedan 1980-talet använts i kreatursavel och är idag vanlig i bl. a. Australien och på Nya Zeeland.

Den andra metoden gör det möjligt att skapa genetiska kopior av redan uppvuxna djur. Den användes första gången på 1960-talet då man visade att det gick att klona grodor, men det första däggdjur som skapades genom sådan "kloning av vuxna" var det omtalade fåret Dolly. Hon föddes år 1997. Då man i den allmänna debatten idag talar om kloning menar man nästan alltid kloning av vuxna, det vill säga den teknik man använde för att göra Dolly.

Kloning av hela vuxna djur har inte visat sig ha speciellt stor praktisk nytta. Däremot hoppas forskare mycket på att kunna använda liknande tekniker för att klona fram stamceller, celler och vävnadsbitar från en patient, som sedan skulle kunna transplanteras in för att reparera skador eller bota sjukdomar. Man talar då om terapeutisk kloning.

Referenser

Temat har producerats av fil. lic. Henrik Brändén och faktagranskats av professor Håkan Billig, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Publicerad: 2004-09-21   
Uppdaterad: 2012-10-17

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Millimetersmå stenar skapade vår planet
      20 aprLunds universitet
    2. Smarta lägenheter får folk att byta beteende
      20 aprKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    3. Högt BMI i medelåldern ökar risken för hjärtsvikt
      20 aprGöteborgs universitet
    4. Spädbarn vars syskon har autism har svårt att planera sina handlingar
      20 aprUppsala universitet
    5. Ökad etanolproduktion med hjälp av indonesiska svampar
      20 aprHögskolan i Borås
    1. Försäkringsbranschen dåligt förberedd för klimatförändringar
      17 aprRiksbankens Jubileumsfond
    2. Viktig studie av hur klimatet påverkar biologisk mångfald
      17 aprUppsala universitet
    3. Astronomer avslöjar ett svart håls intensiva magnetfält
      16 aprChalmers
    4. Problem med tankeförmågan vanligt efter hjärtstopp och hjärtinfarkt
      16 aprLunds universitet
    5. Gult glas skyddar mc-förare
      16 aprVTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
    1. Släpp barnen fria framför skärmen
      16 aprKTH
    2. Nya rön om blodkoagulation
      16 aprUppsala universitet
    3. Visar NO-klassrummet som kommunikativ arena
      16 aprGöteborgs universitet
    4. Den psykiska ohälsan ökar och arbetsförhållandena är en bidragande orsak
      16 aprForte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
    5. Kundengagemang gör företagen mer innovativa
      15 aprBlekinge Tekniska Högskola
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.