Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vilken betydelse har fysisk aktivitet?

Den vardagliga aktiviteten har stor betydelse för hälsan (Foto: SXC)

Den vardagliga aktiviteten har stor betydelse för hälsan (Foto: SXC)

Fysisk aktivitet är en nödvändighet för att våra kroppar ska fungera, och är tillsammans med en hälsosam kost grundpelarna för en bra folkhälsa. Genom att vara fysiskt aktiv får vi positiva effekter på både den psykiska och fysiska hälsan, i alla åldrar. Fysisk aktivitet ger också en positiv effekt på både förebyggande och behandling av en rad olika sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, vissa cancertyper, benskörhet och depression. Enligt WHO är fysisk inaktivitet, stillasittande, den fjärde största orsaken till förtida död i världen. Samtidigt påverkar fysisk inaktivitet även två andra riskfaktorer i topp tre, högt blodtryck och blodsocker, negativt.

– Den vardagliga aktiviteten har stor betydelse för hälsan. Det är svårt att säga om vi rör oss mer eller mindre idag i jämförelse med tidigare då det finns begränsad statistik. Sverige var först i världen med att mäta fysisk aktivitet med så kallade rörelsemätare, och nu tar andra länder efter, säger Michael Sjöström, forskare i folkhälsa på institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

Självrapporterad statistik från 2010 visar att 65 procent av kvinnorna och 66 procent av männen i Sverige uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet. De svenska rekommendationerna skiljer sig något från dem WHO har satt upp. Statens folkhälsoinstitut rekommenderar svenska befolkningen att röra på sig minst 30 minuter varje dag, på en nivå som motsvarar ansträngningen av en rask promenad eller högre. Ytterligare positiva effekter på hälsan kan uppnås om vi ökar den dagliga mängden eller ansträngningsnivån. Barn och ungdomar bör röra på sig dubbelt så mycket som vuxna, på både måttlig och hård nivå. Hård aktivitet motsvarar då träning som höjer pulsen rejält. Rekommendationerna från WHO skiljer sig genom att äldre personer, 65 år och uppåt, är en egen grupp. Aktiviteter som stärker muskler och benstomme lyfts även fram, samt att tiden för fysisk aktivitet är beroende av intensiteten. Äldre personer mår även bra av att utföra aktiviteter som förbättrar balansen.

Viktigt med en god allmän kondition (Foto: SXC)

Viktigt med en god allmän kondition (Foto: SXC)

Kan man mäta hur aktiva vi är?

För att mäta fysisk aktivitet kan rörelsemätare användas, ett mätinstrument som kallas accelerometer. Accelerometern kan på ett tillförlitligt sätt mäta rörelsemönster och intensiteten av hur vi rör oss. Den är dessutom inte större än en tändsticksask, så man kan enkelt bära accelerometern runt midjan hela dygnet.

– De flesta kommer upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet. Men mer är bättre. Viktigast är att arbeta för att få en god allmän kondition. Vi har sett att personer med en bra allmän kondition har ett skydd mot de kroniska sjukdomarna som hjärt-kärlsjukdom. Här räcker det inte att promenera med hunden, det krävs träning med en varierande muskelaktivitet. Hela kroppen behöver belastas där både konditions-, rörlighets- och styrketräning behövs. Den allmänna konditionen är central för vår hälsa och gör att vi klarar påfrestningar i vardagen bättre, såsom stress, förklarar Michael Sjöström.

– Det har pågått många diskussioner om barns fysiska aktivitet. Sanningen är att vi vet för lite om hur aktiva barn var tidigare. Det finns för lite forskning på området för att kunna uttala sig om barns aktivitet idag.  

Sverige har varit föregångare i forskningen om fysisk aktivitet. På 50-talet var professor Per-Olof Åstrand, legend inom idrottsfysiologin, med och utvecklade ergometercykeln. Med denna kunde man genom ett konditionstest beräkna en persons fysiska kapacitet, även på otränade personer.

– Det har gjorts många tester på bland annat barn och unga med hjälp av ergometercykeln. Mycket data finns kvar än idag. När det gäller barn och unga vet vi lite om vilka effekter som fysisk aktivitet har och hur länge de sitter i. Det är inte säkert att en hög aktivitetsnivå som barn fortsätter in i vuxenålder. Det är något vi måste forska mer på, säger Sjöström. 

Intressant är att Michael Sjöström också lyfter fram skillnader mellan Sverige och USA. Unga vuxna i Sverige, 16-24 år, är mindre aktiva än unga vuxna i USA. Samtidigt är våra äldre klart mer aktiva än äldre i USA. Anledningen till att många unga vuxna är mindre aktiva i Sverige kan vara att de tappar bort sig när de kliver in i vuxenlivet, slutar i idrottsföreningar. I USA fångas de istället upp under collage och universitetstiden. När det gäller pensionärer försöker man i Sverige uppmuntra till ett socialt och aktivt leverne, medan det i USA är kultur att ta det lugnt när man blir pensionär.

Blir man smal av att träna?

Fysisk aktivitet handlar inte bara om träning utan omfattar all kroppsrörelse som ger ökad energiförbrukning. Kroppen förbrukar energi även i vila. Hur mycket energi som förbrukas i vila beror främst på hur mycket muskler man har. Det beror på att muskler kräver mer energi än fett. För att öka sin energiförbrukning är fysisk aktivitet, rörelse, ett måste. Det finns forskning som visar på vilka mängder av fysisk aktivitet som krävs för att förebygga viktuppgång eller hålla vikten. Enligt Michael Sjöström är det svårt att ge generella rekommendationer då de inte passar till den största delen av befolkningen som äldre och överviktiga.

– Det finns ett samband mellan en bra vikt och träning med hög intensitet och mängd. Folk tror att man blir smal av att gå på promenader. Ingen vill höra att det inte är så. När det gäller viktnedgång vid övervikt har kosten en större betydelse än aktiviteten. För att förbränna energin som finns i en pommes frites måste man springa 400 meter. Folk är omedvetna om att det faktiskt krävs en mycket stor mängd fysisk aktivitet för att förbränna vad de äter, vilket gör att de lägger på sig ändå.

– Det är här största prioriteten ligger inom folkhälsoarbetet vad gäller kost och motion. Vi måste utbilda befolkningen i hur man ska leva. Tyvärr har det hittills inte blivit så i stor omfattning, avslutar Sjöström.

Referenser

Temat är uppdaterat av Katrin Bergström, nutritionist. Materialet är faktagranskat av Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi, KI

Tema Fetma, publicerad: 2008-03-06 som Global fetma.

Senast uppdaterad: 2011-11-14

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Stressade byggen fortfarande ett problem för inomhusmiljön
      1 sepLunds universitet
    2. Feberns källa funnen
      1 sepLinköpings universitet
    3. Ny genetisk forskning avslöjar hur vildkaninen blev tam
      1 sepUppsala universitet
    4. Kebnekaises sydtopp smälter i rekordfart
      28 augStockholms universitet
    5. Enkelt prov i sjukvården kan avslöja Alzheimers-risk
      28 augLunds universitet
    1. Vallhundars teknik kan användas för att utveckla robotar
      28 augUppsala universitet
    2. Nyupptäckt mikrobgrupp oskadliggör växthusgas i marken
      28 augSLU
    3. Nyupptäckt mekanism för sänkta blodfetter
      26 augUmeå universitet
    4. Kvinnor i utdragen förlossning underbehandlas
      26 augMittuniversitetet
    5. Många sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende
      26 augGöteborgs universitet
    1. Mer än var tredje inbokad operation bokas om
      25 augGöteborgs universitet
    2. Kartläggning av arvsmassan ritar om biets evolutionära historia
      25 augUppsala universitet
    3. Syre fanns i tidig atmosfär på Mars
      25 augNaturhistoriska riksmuseet
    4. Landsbygd eller stad - en ödesfråga för kineser
      25 augGöteborgs universitet
    5. Egenskaperna som får dig att öppna plånboken
      22 augLunds universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.