Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vem blir fet och varför?

Möjligheterna till vardagsmotion påverkar vår fysiska aktivitet (Foto: SXC)

Möjligheterna till vardagsmotion påverkar vår fysiska aktivitet (Foto: SXC)

Fetma uppkommer efter en lång tids obalans mellan hur mycket energi vi får i oss och förbrukar. Oftast handlar det om små skillnader i energi, det räcker att tillföra kroppen 50 kcal, motsvarande ett litet kex, extra om dagen i fem år för att vi ska bli överviktiga. Överflödet av energin lagras framförallt i form av fett som leder till att vi ökar i vikt.

Forskningen visar att det är många olika faktorer som är inblandade i utvecklingen av fetma. Det handlar om arv, men också om utbildningsgrad samt psykologiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer. Hur dessa underliggande orsaker interagerar för att orsaka eller skydda mot utvecklingen av fetma är komplex och varierar mellan länder. Omgivningens miljö och uppbyggnad har också betydelse då möjligheterna till vardagsmotion, genom exempelvis säkra promenadvägar och bra cykelvägar, påverkar vårt beteende.
  

Betydelsen av vårt arv

Många forskare har försökt sätta siffror på hur stor andel av fetman som kan förklaras genetiskt. Resultaten varierar mycket kraftigt, bland annat på grund av att man använt olika metoder.

– Våra studier tyder på att det genetiska arvet kan förklara fetman till ungefär 50—60 procent, säger Finn Rasmussen, läkare och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.
Det innebär att barn till överviktiga eller feta föräldrar löper 10 till 15 gånger större risk att drabbas av övervikt än barn till normalviktiga föräldrar.

– Men att ha anlag för fetma räcker inte, säger Finn Rasmussen, ingen människa kommer att bli fet under en pågående svältkatastrof.

För att bli feta måste vi ha tillgång till mycket mat. Våra gener förändras inte heller så snabbt att de kan vara en förklaring till de senaste årens fetmaepidemi. Därför blir det vanligare att också söka orsakerna utanför det rent medicinska fältet; i våra förändrade rörelsemönster med minskad fysisk aktivitet, i förändrade kostvanor och genom påverkan av socioekonomiska faktorer. Det finns en ojämlikhet i fetma och skillnader mellan sociala klasser. Arbetsliv och stress kan också vara en del av förklaringarna. Vid stress ökar bland annat utsöndringen av stresshormonet kortisol, som gör att fettet har lättare att lagras i buken. Forskning om skiftarbetare visar att de har en högre benägenhet att utveckla övervikt än de arbetskamrater som är verksamma på dagtid.

– Tidigare trodde man att fetma var något som orsakades av bristande karaktär. Idag vet vi att det kan vara en kronisk sjukdom som kräver behandling, säger Finn Rasmussen. Övervikt däremot ses inte som en sjukdom, utan som ett risktillstånd.

Under större delen av mänsklighetens historia har viktökning och fyllighet setts som ett tecken på hälsa och välstånd. I vissa delar av världen som delar av Afrika och Stillahavsöarna är fetma fortfarande kopplat till detta, vilket kan vara en av orsakerna till att förekomsten av fetma är så hög speciellt på Stillahavsöarna.
 

Fetma – en klassfråga

Det finns ett mycket starkt samband mellan socioekonomiska faktorer och fetma, något som visats i en rad studier. Den nationella folkhälsoenkäten visar att fetma är betydligt vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Den som har problem med ekonomin drabbas också i större utsträckning av fetma än den som har det bättre förspänt ekonomiskt. Finn Rasmussen har funnit tydliga samband mellan låg utbildningsnivå och fetma. En förklaring skulle kunna vara kostvanorna.

– I en studie av ungdomars matvanor fann vi att ungdomar med lågutbildade mödrar drack betydligt mer läsk och åt fet snabbmat oftare än ungdomar vars mödrar hade en hög utbildning, berättar han.

Att högutbildade äter nyttigare och i mindre utsträckning utvecklar fetma kan bero på att de har mer kunskap och därmed har lättare att bedöma information om hälsa, kost och motion.
Även den så kallade COMPASS-studien har undersökt hur moderns utbildningsnivå påverkar förekomsten av övervikt och fetma bland tonåringar i Stockholm. Undersökningen visar att fetma är tre gånger vanligare bland flickor med lågutbildade mödrar jämfört med döttrar till högutbildade kvinnor. För pojkar med lågutbildade mödrar är fetma dubbelt så vanligt.

– Förklaringarna till detta är antagligen många. Det kan handla om val av kost, om familjens livsstil, men också om stress. En välbärgad familj har större ekonomiska möjligheter att låta barnen välja vilka fysiska aktiviteter de vill gå på eftersom man har råd att köpa den utrustning som krävs, säger Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet.

– Man kan också tänka sig att de sociala kraven ser olika ut i olika samhällsklasser. För en medelklassfamilj är det kanske inte lika accepterat att barnen inte företar sig något på sin fritid. I dessa familjer uppmuntrar man barnen att vara aktiva och röra på sig. Det kan också tänkas att de välbärgade familjerna har mer ork att göra saker tillsammans med sina barn. Deras vardag är med stor sannolikhet mindre ansträngd än de resurssvaga familjernas, avslutar Marcus.
 

Förändrade matvanor

Även våra matvanor har förändrats. Enkätundersökningar har visat att dagens familjer i genomsnitt ägnar 14 minuter åt att laga mat, vilket är mycket lite när det gäller matlagning, man hinner inte ens koka potatisen, än mindre skala och hacka grönsaker eller tillreda köttråvara.

Claude Marcus konstaterar att måltidsordningen har slagits sönder, vilket har fått ödesdigra konsekvenser. När vi inte äter ordentliga måltider på regelbundna tider tappar vi kontrollen över hur mycket vi får i oss. Vi är aldrig riktigt mätta, men heller aldrig riktigt hungriga. Istället tror vi oss behöva äta och stoppar titt som tätt något i munnen.

– För 25 år sedan fanns det inte McDonaldsrestauranger och 7-elevenbutiker på var och varannan gata. Vi hade en livsmedelslag som förbjöd livsmedelsförsäljning efter klockan sju på vardagar och klockan tre på lördagar, konstaterar Claude Marcus. Idag kan man handla mat och dryck dygnet runt.

Barnen, som har tillgång till mer pengar, kan oavsett var de befinner sig, alltid köpa läsk, godis, snacks eller snabbmat.  Flera studier visar att energi i flytande form har en förmåga att lura kroppens mättnadsmekanism (läs mer om kostens betydelse).

Även hemmen har förändrats. Före 1980-talet var man t ex tvungen att laga sin mat på spisen, vilket krävde viss kunskap av den som lagade maten. Med hjälp av mikron kan idag till och med små barn värma en pizza eller poppa en påse popcorn på egen hand.

Konsekvensen avspeglar sig i statistiken. En undersökning som Livsmedelsverket gjort visar att nästan en fjärdedel av energin barnen får i sig idag kommer från läsk, godis, glass, snacks och bakverk.

Brist på fysisk aktivitet

Fetmaepidemin handlar inte bara om vad man äter eller dricker. Hur mycket vi rör på oss är också en viktig faktor där vardagsmotion har en stor betydelse för vår hälsa (läs mer om fysisk aktivitet).

En studie från Storbritannien visar att barn idag får sin fysiska frihet tre år senare än för 30 år sedan. Att barn inte får cykla, springa och leka utomhus på egen hand i samma utsträckning som tidigare bidrar till att de blir fysiskt passiva. Många föräldrar har dessutom en stressad vardag, vilket gör att många av oss väljer att köra det lilla barnet i barnvagn trots att barnet mycket väl skulle kunna gå på egen hand. De större barnen skjutsar vi till skolan eftersom vi har svårt att få tiden att räcka till om morgonen.

Att det dessutom finns en rad lockande stillasittande aktiviteter att ägna sig åt på fritiden gör knappast saken bättre. Idag finns det en uppsjö av tv- och datorspel som tillhandahåller spännande underhållning utan att barnen behöver röra sig en centimeter.

Att tv-tittandet ökat markant bland barn och unga är sålunda inte förvånande. Idag ser var tredje 10–18-åring på tv minst tre timmar om dagen. Det är mycket. I synnerhet då studier har bekräftat att det finns ett tydligt samband mellan tv-tittande och övervikt.

– Ytterligare ett problem med tv-tittande i förhållande till andra stillasittande aktiviteter är att vi har en tendens att småäta så fort vi sitter framför tv:n, konstaterar Claude Marcus.

Referenser

Temat är uppdaterat av Katrin Bergström, nutritionist. Materialet är faktagranskat av Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi, KI

Tema Fetma, publicerad: 2008-03-06 som Global fetma.

Senast uppdaterad: 2011-11-14

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Mer kadmium i våra njurar - skaderisken ändå lägre
      17 aprGöteborgs universitet
    2. Diabetesutbildning för livet
      16 aprLunds universitet
    3. Massdöd bland djur kan undersökas med ny metod
      16 aprGöteborgs universitet
    4. Effektiva produktionssystem för flerbostadshus
      16 aprLinköpings universitet
    5. Värdet av praktisk kunskap inom socialt arbete bör öka
      16 aprÖrebro universitet
    1. Forskare transplanterar odlad matstrupe
      16 aprKarolinska Institutet
    2. Leva som vi lär: Om hållbar konsumtion
      15 aprStockholms universitet
    3. Bättre webbsidor får oss att köpa mer
      15 aprUppsala universitet
    4. Nya arbetsprocesser och teknik förändrade byggindustrin
      14 aprGöteborgs universitet
    5. Akupunktur och samtal effektivt vid stressrelaterad psykisk ohälsa
      14 aprGöteborgs universitet
    1. Lösenord på nätet är ofta svagare än vad användarna tror
      14 aprBlekinge Tekniska Högskola
    2. Koldioxid har dubbla roller i fotosyntesen
      14 aprUmeå universitet
    3. Flera perspektiv måste mötas gällande begreppet arbetsförmåga
      14 aprHögskolan i Jönköping
    4. “Stadsplaneringsdebatten i Sverige är oinformerad”
      11 aprHögskolan i Jönköping
    5. Dålig härmning kan ge framgång
      11 aprStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.