Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hur drabbas barn av fetma?

Barns vikt påverkas lätt över tiden med små förändringar i energibalansen (Foto: SXC)

Barns vikt påverkas lätt över tiden med små förändringar i energibalansen (Foto: SXC)

Överviktiga eller feta barn har en förhöjd risk att på sikt drabbas av samma allvarliga sjukdomar som vuxna. Stoppar vi inte utvecklingen finns det risk för att denna generation kommer att bli den första på många hundra år där barnen lever kortare tid än sina föräldrar.

– Det farliga med barnfetma är att den tenderar att fortsätta in i vuxen ålder och leder till kroniska sjukdomar. Omedelbara effekter är att det medför ett onödigt lidande för barnen, där mobbning och dåligt självförtroende är ett av de största problemen, säger Elisabet Forsum, professor i näringsfysiologi vid Linköpings universitet.

Barn är mycket utsatta och deras vikt påverkas lätt över tiden på mycket små förändringar i energibalansen. Studier har visat att 80 procent av barnen som är överviktiga eller feta när de är sju år, också är det som tonåringar. Tonåringar med fetma är mycket svåra att bota, och den som är fet i femtonårsåldern blir nästan alltid fet även som vuxen.

– Forskning om vilka mekanismer som tidigt i livet bidrar till uppkomst av fetma är viktig, säger Elisabet Forsum. Genom att öka den förståelsen kan förebyggande åtgärder sättas in i tid.

Claude Marcus, professor i pediatrik och chef för Rikscentrum för Barnfetma på Karolinska universitetssjukhuset, möter ofta barn som har tendens till det metabola syndromet, det vill säga förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar eller insulinresistens (läs mer om det metabola syndromet).

– Detta är mycket allvarligt eftersom det metabola syndromet är den viktigaste orsaken till för tidig död i hjärt-kärlsjukdom, säger han och konstaterar att många människor tyvärr har bristande kunskap om hur farlig fetma är.

Claude Marcus möter även sjuåringar med förtjockade kärl, ett förstadium till åderförkalkning, och tonåringar med hjärtmuskelförstoring. Många feta barn får även hormonrubbningar, vilket kan innebära utebliven eller för tidig menstruation hos flickor och att pojkar utvecklar bröst som tonåringar. I USA har antalet barn och unga med typ 2-diabetes ökat kraftigt. I Sverige finns det än så länge bara ett fåtal fall.

– Den alarmerande ökningen av barnfetma som vi har sett de senaste generationerna beror främst på att vår energibalans har ändrats. Men utvecklingen av fetma hos barn är mycket komplex och svår. Vi vet att det finns en genetisk benägenhet men vilka bakomliggande faktorer som har störst betydelse är däremot oklart, säger Elisabet Forsum. 

Fosterstadiet tror man är en viktig period för utvecklingen av fetma senare i livet (Foto: SXC)

Fosterstadiet tror man är en viktig period för utvecklingen av fetma senare i livet (Foto: SXC)

Betydelsen av mammans vikt före och under graviditet är också ett viktigt forskningsområde för att förstå utvecklingen av fetma hos barn.

– Fosterstadiet tror man är en viktig period för utvecklingen av fetma senare i livet. Det finns samband mellan födelsevikt, som är ett mått på fostrets näringsstatus, och risk för fetma som barn, säger Elisabet Forsum. Mammans vikt verkar här ha en betydelse då barnets födelsevikt påverkas av hur mycket mamman ökar i vikt under graviditeten.
 
The Institute of Medicine, IOM, är en organisation i USA som ger rekommendationer till beslutsfattare och allmänheten, bland annat om viktökning under graviditet. Dessa uppdaterades 2009 och innehåller nu även rekommendationer om att alla kvinnor bör ha en hälsosam vikt redan före graviditeten.  

– Det är välkänt att en stor viktökning under graviditeten ger ökad risk för komplikationer. Intressant är att IOM nu rekommenderar att överviktiga kvinnor går ner i vikt före graviditet. Risken med det är att kvinnorna kanske får en dålig näringsstatus före graviditeten vilket kan påverka barnet negativt, säger Elisabet Forsum.

Bakgrunden till de nya rekommendationerna är studier som visar att en hälsosam vikt innan kvinnan blir gravid har en stor betydelse för hälsan både hos kvinnan och barnet.

Referenser

Temat är uppdaterat av Katrin Bergström, nutritionist. Materialet är faktagranskat av Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi, KI

Tema Fetma, publicerad: 2008-03-06 som Global fetma.

Senast uppdaterad: 2011-11-14

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Pepparrot - varierad växt med många användningar
      27 novSLU
    2. Sekretagogin styr kedjereaktion med betydelse för stress
      27 novKarolinska Institutet
    3. Krav på bättre ljud och bild kräver nya tekniklösningar
      27 novBlekinge Tekniska Högskola
    4. Mindfulness-behandling i grupp lika effektivt som KBT vid depression och ångest
      27 novLunds universitet
    5. Signalen som startar feber
      27 novLinköpings universitet
    1. Förstadium till blodcancer upptäckt – hos friska personer
      27 novKarolinska Institutet
    2. Så skapar gymnasieelever uppfattningar om genus och nation
      27 novStockholms universitet
    3. Blodförtunnande läkemedel gör nytta även för äldre
      26 novSBU
    4. Förstärkt mödravård behövs i Indien
      26 novUmeå universitet
    5. Musselodling bidrar till att förbättra havsmiljön
      26 novGöteborgs universitet
    1. Tätortsnära skog ger urban livskvalité
      26 novUmeå universitet
    2. Grafen gör att laddning transporteras mer effektivt genom halvledande polymer
      26 novUmeå universitet
    3. Glasaktigt protein möjlig orsak till försämrad syn
      26 novLunds universitet
    4. Splittrad IT-användarforskning får struktur i ny avhandling
      26 novUppsala universitet
    5. Kvinnorna bär kostnaderna för barnafödandet
      25 novÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.