Är forskarna överens?

Få forskare, oavsett, disciplin skulle ifrågasätta att bedömning, använt på rätt sätt, kan främja  lärande och kunskapsutveckling. Dock finns en diskussion om storleken på effekterna av till exempel formativ bedömning. Det finns också internationell forskning som intresserar sig för vilka lärande effekter bedömningar av mer summativ karaktär kan ha. Det innebär dock inte att andra bedömningsformer avfärdas, det handlar då mer om olika forskningsintressen.

Som genomgången ovan visade finns också något divergerade uppfattningar kring om vilka grupper som gynnas respektive missgynnas av betyg. Dessa skillnader i uppfattningar beror nog delvis på vad man har haft för empiriskt underlag i sina studier.

En tvistefråga inom forskningen om bedömning rör likvärdighet. Få forskare skulle hävda att vi inte har en likvärdighetsproblematik kopplad till betygen. Skiljelinjen går här framförallt mellan hur betygsättningen kan bli mer likvärdig. Möjligen kan dessa skiljelinjer kopplas tillbaka till vilka vetenskapliga perspektiv forskarna har.

Något förenklat kan man säga att forskare med en pedagogisk akademisk hemvist mer ser att likvärdighet kan nås genom att professionen får möjlighet att utveckla sin bedömningskompetens. Tanken här är att lärare genom samtal med varandra och genom utbildning kan nå en samsyn kring hur bedömningar ska genomföras.  Om vi får för stor styrning från staten riskerar lärarnas bedömningskompetens att minska. 

I Sverige har framförallt nationalekonomer betonat behovet av institutionella förändringar gällande ramverken kring de nationella proven som ett sätt att öka likvärdigheten.  I nuläget tycks frågan om likvärdighet bli allt viktigare, inte minst som ett resultat av att betygsättningen kopplas till skolmarknaden. 
 
Tillfrågad expert: Johan Samuelsson, lektor i historia, Karlstad universitet