Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Nickelallergi

Allergi
Kontaktallergi är en T-cellsdriven form av allergi. Symtomen uppstår då huden hos en person som blivit sensibiliserad mot ett allergen kommer i kontakt med allergiframkallande ämnen. Allergin är i regel bestående för resten av livet. Det vanligaste allergenet vid kontaktallergi i vårt samhälle är nickel.

I Sverige är 10-15 procent av kvinnorna och 2-5 procent av männen allergiska mot nickel. Ungefär var tredje person som har nickelallergi får även någon gång besvär av handeksem. Handeksem vid nickelallergi blir ofta kroniskt och besvärligt. Vid kontaktallergi är det T-celler som aktiveras och som orsakar skadan, som nästan alltid uppträder på huden, där man haft kontakt med det ämne man är allergisk mot. Skadan kallas kontakteksem.

För att bli allergisk krävs tidigare kontakt med allergenet. Den allergiska individen blir då sensibiliserad, det vill säga bildar T-celler med specificitet mot nickel. Hos icke sensibiliserade individer är sådana T-celler få och inte aktiva, men hos den nickel-sensibiliserade individen är de många och aktiva. Dessa kallas minnes-celler, eftersom de minns att de en gång reagerat mot nickel och gör det mycket lättare när man i fortsättningen träffar på detta ämne.

Vid nickelallergi kan rodnad, svullnad, blåsor, sprickor och klåda uppstå efter hudkontakt med föremål som avger nickel. Föremål som används i direkt och långvarig kontakt med huden kan göra att eksem gång på gång uppträder på samma ställe.Nickel är en relativt billig metall som används i många legeringar och ytbehandlingar i föremål som kommer i kontakt med huden.

Nickel används ofta i till exempel ringar, örhängen, klockor, jeansknappar, blixtlås, nycklar, mynt och glasögonbågar. Det finns också i många verktyg, saxar och handtag. Vissa nickelhaltiga material avger mycket nickel vid hudkontakt, medan andra avger lite. Avgörande för allergirisken är hur mycket nickel som avges.

Piercing
Piercing - allt vanligare
Kroppsutsmyckning har för vissa subkulturer varit ett sätt att uttrycka identitet och grupptillhörighet. Under 1990-talet blev tatuering och piercing allt vanligare i den västerländska ungdomskulturen. I takt med att piercingmodet blev vanligare bland artister i musikvideor och bland tidningarnas fotomodeller, blev det också på allvar inne bland allt större grupper av människor.

En studie från Umeå universitet tyder på att nickelallergi har ökat även bland männen (jämförelsedata när det gäller tidigare kontaktallergi bland män saknas). Detta kan bero på att allt fler män tar hål i öronen eller på andra delar av kroppen. Studien visar också att den som haft tandställning löper mindre risk att drabbas av nickelallergi vid piercing. Troligtvis bidrar tandställningen till minskad risk för nickelallergi genom att det får kroppen att utveckla tolerans mot nickel.

EU:s nickeldirektiv begränsar nickel i vissa varor för att förebygga att nickelallergi och eksem uppstår (se nedan). I en studie i Stockholm undersöks hur de produkter som finns på marknaden har förändrats efter att nickeldirektivet börjat gälla. Enligt preliminära resultat har man kunna se en betydande minskning av nickel i dessa.

Apotek
Med Apotekets nickeltest kan man själv testa om föremål avger nickel.

EU:s nickeldirektiv innebär att nickel inte får användas i:
1. stift och ringar under läkning efter håltagning om de innehåller mer än 0,05 procent nickel, och dessa ska vara homogena

2. varor för direkt och långvarig kontakt med huden t ex smycken, klockor, knappar, blixtlås om de avger mer än 0,5 µg nickel/cm²/vecka

3. varor under punkt 2, som har en beläggning, om inte kraven är uppfyllda efter två års normal användning

Sedan 1 juli 2000 får varor, som inte uppfyller kraven, inte säljas av tillverkare eller importörer. Från 1 juli 2001 får sådana varor inte heller säljas av detaljister. Den som bryter mot reglerna kan straffas med böter eller fängelse upp till två år.

Mest lästa teman

Arkiv

Nyheter

    1. Varierande kvalitet hos teknik för kontinuerlig blodsockermätning
      19 sepGöteborgs universitet
    2. Artificiell intelligens som härmar barns lärande
      19 sepGöteborgs universitet
    3. Hudpigment oskadliggör solens UV-strålar via projektiler
      19 sepLunds universitet
    4. Unik kartläggning av hur kolstrukturer bildas
      19 sepUmeå universitet
    5. Oförutsedd dioxinbildning vid avfallsförbränning
      19 sepUmeå universitet
    1. Så förbereds flyktingbarn för ett liv i Sverige
      19 sepLinköpings universitet
    2. De modala hjälpverbens historia kartlagd
      17 sepGöteborgs universitet
    3. Mekanism bakom åldersberoende diabetes upptäckt
      17 sepKarolinska Institutet
    4. Öppenvård som alternativ till institutionsvård för barn och unga
      17 sepLinnéuniversitetet
    5. Med patientens perspektiv i fokus
      17 sepLinnéuniversitetet
    1. Vanligt med alkohol och droger hos omkomna
      17 sepUmeå universitet
    2. Inga tidlösa uppgifter för lokalpressen
      17 sepMittuniversitetet
    3. Lättare att läsa med ljudens hjälp
      17 sepLinköpings universitet
    4. Flöjtskeppens besättning levde tillsammans
      17 sepSödertörns högskola
    5. Patientperspektiv i fokus
      16 sepHögskolan i Borås
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.