Öppna lärresurser och e-läromedel

- ett nytt lärlandskap

Syftet med denna lilla berättelse är att fånga hur läromedel kan se ut idag och att vi alla har åsikter om skolan. Att acceptera att den digitala agendan med digitala läromedel nu nått även skolan kan vara svårt för oss att hantera - trots att den redan nått oss i våra hem och vardagsrum.

Mobilen och Internet är ju numera, för de allra flesta, vardagsverktyg både för informationsinhämtning, kommunikation och vardagliga bestyr som till exempel bankärenden. Våra barn som går i skolan idag är uppvuxna i ett digitalt samhälle och i en digital vardag. De är så kallade digitala infödingar, digital natives på engelska.

Dagens läromedel - så mycket mer än böcker
Läromedel associerar och konnoterar dock "lärobok". Alla har vi suttit och läst, fyllt i tomma rutor och rader, svarat på uppföljningsfrågor och smygtittat i facit i läroböcker och stenciler.

Numera kan läroböckerna i pappersformat både innehålla webbadresser och QR-koder för att eleverna snabbt skall få fördjupning eller se en film som visualiserar texten, eller få en enkel hänvisning till ett interaktivt lärverktyg för att öva sina nyvunna kunskaper.

På Internet finns även öppna lärresurser och digitala lärobjekt, så kallade OER - open educational resources. Dessa är inte bara innehåll (content) utan här definierar man resurserna även som lärverktyg (tools). Det är alltså inte bara undervisningsmaterial i form av text/bild/film som man menar med OER, utan även lärverktyg för inlärning, träningsprogram och olika kommunikationsverktyg.

Hitta de öppna resurserna för faktainnehåll och lärverktyg
Det finns numera flera bra sätt hitta öppna lärresurser på, både för lärare för sin undervisning och elever (och föräldrar) för hemläxor/självstudier. Exempelvis kan nämnas sökmotorn Spindeln, webbplatserna Länkskafferiet och Digiref och länklistan på Kursnavet.

Vad som krävs av lärare, elever och föräldrar är så kallad informationskompetens - vetskap att dessa öppna resurser finns, söka/hitta rätt resurs och bedöma dess relevans och kvalitet.

Lärverktyg är alltså även läromedel och det kan till exempel vara olika presentationsverktyg där elever och lärare själv kan producera bildspel, med mjukvaruprogram som Prezi eller Infact men även med videohanteringsverktyg, skärminspelningsprogramvara, träningsprogram med interaktiva övningar/spel eller kommunikationsverktyg som Skype, MSN et cetera.

Det finns bra vägar till ökad informationskompetens
Att använda forskning är viktigt, det finns flera teorier och metoder som stöder lärare i att vidareutveckla sin undervisning och kursdesign. Den erfarenhet och kompetens som läraren måste kombinera är både sin pedagogiska kompetens, ämnesdidaktisk kompetens och nu även sin tekniska-/digitala kompetens. Eleverna och lärarna kan utveckla sina kunskaper för att söka, lagra och representera sina erfarenheter samt öka sin kännedom om att de nu har omedelbar tillgång till digitala lärobjekt som är användbara både i skolan och för hemläxan.

Flera teoretiska ramverk är användbara för att läraren skall bli mer innovativ både i klassrummet och för att eleverna skall utveckla sin studieteknik, sitt informella lärande och sina självstudier samt förbättra sin informationskompetens.

De som lärare bör känna till är bland annat PCK - Pedagogical Content Knowledge (Shulman, 1986) där ämnesdidaktiska kunskaper betonas. TPACK  - Technilogical Pedagogical Content Knowledge  där (Mishra, P & Koehler, 2006) här betonar kompetens i att använda de tekniska lärverktyg man har till hands. SAMR - Substitution, Augmentation, Modifiation, Redefinition (Puentaduras, R 2009) är en fyrstegsmodell för att analysera och använda teknik i lärandet. Slutligen kan nämnas Conversational learning theory av (Laurillard, 2002).

Nya möjligheter i det nya lärlandskapet
Att utgå från dessa relativt nya ramverk kan, för flera lärare som inte tidigare reflekterat djupare kring det digitala perspektivet om hur digitala öppna lärresurser och e-läromedlen idag kan användas, faktiskt vara en aha-upplevelse.

Jag ser stora möjligheter för detta nya lärlandskap. Att lärarna nu kan förbättra sin design för lärande med både ny forskningsteori som stöd och med både e-läromedel från förlag och alla de öppna lärresurser som vi nu kan nå via datorer, mobiltelefoner och surfplattor.

Referenser:

Holmberg, Jörgen (2012) Att designa med hjälp av lärande och IT - teori som hjälp för praktik, http://prezi.com/e3yppxyokdc-/teori-som-stod-for-didaktisk-digital-design/

Atherton J S (2011) Learning and Teaching; Conversational learning theory; Pask and Laurillard [On-line: UK] retrieved 30 September 2012 from http://www.learningandteaching.info/learning/pask.htm