Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Större koldioxidutsläpp från kollapsande permafrost än vad som tidigare förutspåtts

2012-08-30 Pressmeddelande från Stockholms universitet
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen.
Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.

Utsläpp av koldioxid i atmosfären från tinande permafrost i Arktis är identifierad som en förstärkande mekanism av klimatuppvärmningen. Ungefär hälften av allt organiskt kol som finns i världens jordar hålls i de frusna ytlagren av permafrost i Arktis (motsvarande dubbelt så mycket kol som i atmosfärens koldioxid). Uppvärmningen av Arktis är också dubbelt så stor som genomsnittet för jordklotet vilket kan skynda på en kollaps av de kolrika permafrosttäckta kusterna.

– Kust-Yedoma är troligen mer utsatt för frigörelse av kol än andra permafrostmiljöer. Det utsätts inte bara för direkt uppvärmning ovanifrån av den varmare luften utan även för ökade våg- och vinderosioner på grund av havets nivåhöjning och längre isfria sommarsäsonger, förklarar Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studien.

De kolrika iskilade permafroststrukturer (Yedoma) som reser sig utmed den arktiska kusten är lämningar från den senaste istiden och täcker ~1 miljon km2 (två gånger Sveriges yta). Eftersom området är så otillgängligt har Yedoma utforskats i väldigt liten utsträckning trots satellitbilder som visar hur erosion av den tinande permafrosten gör havet mjölkigt och grumligt över tusentals kilometer.

Geokemiska undersökningar från tinande och eroderande Yedomasluttningar på en ö i sydöstra Laptevhavet pekar mot att gammalt jordkol omvandlas till koldioxid redan innan det sköljs ut i havet. Det geokemiska fingeravtrycket av organiskt kol som är 7000-10000 år gammalt visar att gammal erosionskollapsande kust-Yedoma är den dominerande källan till kol i de stora östsibiriska grundhaven. Den kol som kommer från organismer i havet liksom från inlandets växter och ytjordar är betydligt mindre källor än Yedoman.

Resultatet av studien förstärker budskapet från forskarlagets tidigare rapport om storskaliga metanutsläpp från kollapsande permafrost på havsbotten i de östsibiriska grundhaven.

– För att bättre kunna förutse framtida halter av växthusgaser i atmosfären är det viktigt att studera interaktionen mellan ett uppvärmande klimat och frigörelse av kol. Man måste här studera såväl frigörelsen av kol från de enorma reservoarerna av kol som finns i kustnära områden som från permafrosten på havsbotten och metanhydraterna i de östsibiriska grundhaven, säger Örjan Gustafsson.

Trots att den nuvarande frigörelsehastigheten av kol från den nordost-sibiriska kusten inte har någon större påverkan på de globala koldioxidhalterna i atmosfären visar studien att frigörelse av kol från denna stora kolreservoar är en process som är i full gång.

KONTAKT
Professor Örjan Gustafsson, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) och Bert Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, orjan.gustafsson@itm.su.se, 0703- 24 73 17

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Förhistoriskt DNA avslöjar hundens ursprung
      22 majStockholms universitet
    2. Omedveten inlärning kan påverka smärtupplevelse
      22 majKarolinska Institutet
    3. Savanner bromsar klimatförändringar
      22 majLunds universitet
    4. Spel som inkluderar personer med synnedsättning
      21 majHögskolan i Skövde
    5. Depression kan vara ett tidigt tecken på Parkinsons sjukdom
      21 majUmeå universitet
    1. Lönsamt för samhället stoppa gris-MRSA vid gränsen
      21 majSLU
    2. Mikrovågskomponenter designade från scratch med hjälp av datorsimuleringar
      21 majUmeå universitet
    3. Genus och familjen styr människors agerande på aktiemarknaden
      21 majUmeå universitet
    4. Miljontals kronor går till kampanjer utan resultat
      21 majÖrebro universitet
    5. Trimmade fettsyror kan bli framtidens botemedel för hjärtarytmi
      21 majLinköpings universitet
    1. Stora barngrupper i förskolan påverkar villkoren för att arbeta enligt läroplanen
      21 majGöteborgs universitet
    2. ​Minnet kan förbättras vid minskad vikt
      21 majUmeå universitet
    3. Många som söker primärvård visar tecken på utmattningssyndrom
      21 majGöteborgs universitet
    4. Skadligt att äta för lite när man hårdtränar
      20 majLunds universitet
    5. Diskrimineras invandrare i rättsväsendet? – aktuell forskning undersöker domstolens språkbruk
      20 majRiksbankens Jubileumsfond
Arkiv

Forskarporträtt

    1. En cellmodell som doftar
      10 aprLunds universitet
    1. Forskning för effektivare fredsoperationer
      4 marRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.