Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

När arter försvinner hotas människans välfärd

2012-05-04 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
En utarmning av den biologiska mångfalden kan få lika allvarliga konsekvenser som klimatförändringar och föroreningar. Det visas i en ny studie från bland annat Göteborgs universitet som i dagarna publiceras i tidskriften Nature.
Studien är det första översiktliga försöket att direkt jämföra effekten av artförluster med de förväntade effekterna av andra miljöförändringar orsakade av människan.

Många har antagit att effekterna av förluster av biodiversitet är försumbara jämfört med andra störningar men det är viktigt att bevara artrikedomen.

Resultaten understryker betydelsen av att skydda och bevara den biologiska mångfalden både lokalt, nationellt och internationellt, anser forskarna, som kommer från tio institutioner i USA, Kanada och Sverige.

Forskarna var själva förvånade över resultatet.

– När vi påbörjade denna studie visste vi att artrikedomen är viktig för våra ekosystem, men ingen av oss kunde komma ens med en kvalificerad gissning gällande hur viktig den är om man jämför med andra miljöförändringar, säger Lars Gamfeldt , som deltog i studien och är forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Produktionen och nedbrytningen påverkas
Forskning under de två senaste decennierna har visat att mer artrika ekosystem är mer produktiva, och att den snabba takt i vilken arter utrotas kan påverka naturens förmåga att leverera mat, rent vatten och ett stabilt klimat.

Men hittills har det varit oklart hur en utarmad biologisk mångfald påverkar våra ekosystem i jämförelse med andra av människan orsakade miljöförändringar.

Resultaten av den nya studien visar att framtida förluster av biologisk mångfald kan påverka växtproduktionen och nedbrytningen av döda växter lika mycket som global uppvärmning och föroreningar. Forskarna bakom den aktuella studien anser att utarmningen av antalet arter kan räknas som en av de fem allvarligaste förändringarna i den globala miljön idag.

Forskarnas sammanställning visar att i områden där man lokalt förlorar 1-20 procent av växtarterna har det försumbar effekt på produktionen jämfört med andra miljöförändringar.

Starkt negativa effekter
I ekosystem där man förlorar 21-40 procent av arterna kan man däremot förvänta sig att produktionen minskar med 5-10 procent. Denna effekt är i samma storleksordning som den av global uppvärmning och ökad UV-strålning.

När 41-60 procent av arterna går förlorade är effekterna av samma storleksordning som försurning och övergödning.

– Samtidigt som vi människor oroar oss för ökade priser och en ekonomisk recession, bör vi också vara medvetna om att vi kan vara på väg ner i en ekologisk depression. Och en sådan kan få allvarliga konsekvenser för mänskligheten, säger Lars Gamfeldt.

Forskarna till studien anser att de kraftiga negativa effekterna av en minskad artrikedom betyder att de beslutsfattare som letar efter lösningar på andra tryckande miljöproblem också måste vara medvetna om de potentiellt negativa effekterna på den biologiska mångfalden.

– Att förlora hälften av alla växtarter i ett område är som att duscha det med surt regn, så uttrycker en av mina kollegor det, säger Lars Gamfeldt.

Nästa steg för forskargruppen är att undersöka hur förluster av arter och andra miljöförändringar samverkar och vad nettoeffekten är.

– Den stora utmaningen nu är att förstå och förutsäga den kombinerade effekten av alla de utmaningar som våra ekosystem står inför, säger  Lars Gamfeldt.

KONTAKT
Lars Gamfeldt, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskaper
031- 786 29 20, 0703-39 39 21
lars.gamfeldt@gu.se

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Supermaterialet Upsalite kan ge ratade läkemedel ny chans
      23 julUppsala universitet
    2. Barn äter för lite frukt och grönt
      18 julÖrebro universitet
    3. Ögonblicksbilder av hur syre bildas i fotosyntesen
      11 julUmeå universitet
    4. Molekylernas värld filmad med avancerad röntgenlaser
      10 julUppsala universitet
    5. Vart är sommarkollo på väg?
      10 julLinköpings universitet
    1. Algblomningen i Östersjön kommer allt tidigare
      8 julStockholms universitet
    2. Nyskapande klimatrapport räknar in varorna från Kina och flygresorna
      7 julChalmers tekniska högskola
    3. Ny mekanism förklarar hur magsårsbakterien anpassar sig
      4 julUmeå universitet
    4. Korta röntgenblixtar på fler laboratorier kan ge materialforskning en skjuts
      4 julUppsala universitet
    5. Solens förfäder upphov till tandkrämens fluor
      3 julLunds universitet
    1. Systematik och aktivt ledarskap receptet för framgångsrik outsourcing
      3 julKarlstads universitet
    2. Svenskar värdesätter viltkött
      3 julSLU
    3. Risk för glutenintolerans högst i Sverige
      3 julLunds universitet
    4. För lite forskning om arbetsmiljön i skolan
      3 julHögskolan Väst
    5. Arbetsförmedlingen lyckas bättre än privata aktörer
      1 julInstitutet för Framtidsstudier
Arkiv

Forskarporträtt

    1. "Jag vill känna att jag har gjort skillnad"
      14 oktMälardalens högskola
    2. IT-pussel för ett hållbart samhälle
      26 sepÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.