Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Elevers sociala svårigheter utmaning för specialpedagogiken

2012-12-06 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Det är elevers sociala, snarare än kunskapsmässiga, skolsvårigheter som utgör skolans allra största utmaning, och det tycks vara kring detta område som mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar. Av en studie vid Göteborgs universitet framgår att lärare ägnar en hel del kraft åt att lindra de sociala riskmomenten i skolvardagen – raster, lärarbyten, rutin- och schemabrytande verksamhet och liknande mindre lärarstyrda aktiviteter ses här som särskilt kritiskt.
Till grund för studien ligger bland annat intervjuer med ett trettiotal lärare,  specialpedagoger, speciallärare och rektorer verksamma på låg- och mellanstadienivån. I deras berättelser lyfts de särskilt kritiska och pedagogiskt besvärliga elevsituationerna fram.

– Jag lät dem som är verksamma i den direkta skolpraktiken, det vill säga pedagogerna själva, berätta om sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd eller hur de gör för att undvika att elever ens ska hamna i den kategorin, säger Ingemar Gerrbo, själv specialpedagog med flera års arbete som lärare och rektor i grundskolan.

Studien visar att det inte enbart och främst är elevers kunskapsmässiga skolsvårigheter, som är föremålet för de specialpedagogiska insatserna eller ses som skolans mest kritiska situationer.

– Det är mer elevernas sociala än kunskapsmässiga skolsvårigheter som utgör skolans specialpedagogiska utmaning. Samspelet elever emellan och mellan lärare och elev syns därför vara en nyckel i det vidare skolarbetet.

Där samspelet brister – inte sällan till följd av elevers olika sätt att tolka, förstå och agera socialt, samt olika förmågor och förutsättningar – uppstår lätt svårhanterliga konflikter och missförhållanden.
– Också där de intervjuade lärarna tar upp mera traditionella läsa-skriva-räkna-svårigheter i skolan sätts detta inte sällan i samband med social samspelsproblematik, säger Ingemar Gerrbo.

I studien uppmärksammas särskilt sådant som kan sägas utgöra specialpedagogiska riskmoment i skolan, som raster, lärarbyten, rutin- och schemabrytande verksamhet, elevaktivt arbetssätt och liknande mindre lärarstyrda aktiviteter.

Utifrån lärarnas konkreta berättelser kategoriseras och benämns de olika specialpedagogiska insatser och handlingar som görs för och kring elever i behov av särskilt stöd. Det handlar bland annat om sådant som uppgiftsanpassning/målanpassning, specialvillkor/undantag, utvidgning av omgivningens förståelse samt nära lärarskap. Med nära lärarskap avses vissa lärares sätt att ta närhet till elevers situationsbundna skolsvårigheter och göra sig själva delaktiga i problematiken.

Detta för att inte bara försöka lösa den utan att med elevens hjälp först söka förstå vad problematiken handlar om. Eleven kan på så sätt här sägas bli något av lärarens lärare.

– Tidig bedömning och betygssättning ses av många som lösning på dagens skolproblematik. Men för många skolelever och i en skola för alla måste social utveckling och allas delaktighet med nödvändighet gå före, säger Ingemar Gerrbo.

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Mögel i halm gissel för grisgårdar
      6 marStatens veterinärmedicinska anstalt
    2. Franska författare återvinner manifestet – men i fiktiv form
      6 marGöteborgs universitet
    3. Bilbältesanvändningen bland passagerare minskar
      6 marVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya rön om ”nyckelspelarna” vid inflammation i hjärnan
      6 marLunds universitet
    5. Formalisering bot mot ojämställdhet inom forskningen
      6 marVetenskapsrådet
    1. Så motverkas benskörhet innan höften bryts
      5 marLinköpings universitet
    2. Koldioxidinfångning är möjlig - men kräver gigantiska satsningar
      5 marforskning.se
    3. Avvikelse i fokus för sextiotalets Zigenarundersökning
      5 marLinnéuniversitetet
    4. Lättstressade ungdomar riskerar hjärtsjukdom senare i livet
      5 marÖrebro universitet
    5. Gröna blad – viktnedgång och bättre insulinfrisättning
      4 marLunds universitet
    1. Varför hjälper motion vid depression?
      4 marHögskolan i Halmstad
    2. Gen för tolerans mot miljögift funnen i människan
      4 marKarolinska Institutet
    3. Allt fler äldre tillfredsställda med sexlivet
      4 marGöteborgs universitet
    4. En förarlös bil ersätter 14 personbilar
      4 marKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    5. Moderkakans funktion undersöks med modern MR-teknik
      4 marUppsala universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.