Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Biomarkörer kan avslöja om du har IBS

2012-02-15 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Irritabel tarm, IBS, är svår att diagnostisera och saknar effektiv behandling. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu utforskat en metod som kan fastställa sjukdomen via avföringsprov.
Personer med IBS (irritable bowel syndrome) lider av kroniska eller återkommande besvär med smärta och obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Syndromet, som beskrivs som en ny folksjukdom, tros ha ett samband med avvikelser i magens och tarmens funktion. Men kunskapen kring IBS är ofullständig vilket gör tillståndet svårt att både diagnostisera och behandla.

Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin kartlagt särskilda proteiner som kan användas för att identifiera patienter med IBS.

-Proteinerna vi undersökt kallas graniner och finns i olika varianter med olika funktioner i både nevsystemet, immunsystemet och tarmsystemet. Våra studier visar att patienter med IBS har högre halter av vissa graniner och lägre halter av andra i sin avföring, säger forskaren Lena Öhman.

Fördjupade studier är nödvändiga, men om graniner kan användas för att diagnostisera patienter med IBS ökar förhoppningarna om att utveckla nya behandlingsalternativ.

Studien, som jämfört 82 patienter med IBS med 29 friska personer, publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Gastroenterol.

FAKTA IBS
IBS (irritable bowel syndrom) drabbar uppskattningvis 10-20 procent av befolkningen. IBS medför  kroniska eller återkommande besvär med smärta och/eller obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Orsakerna till dessa besvär är inte fullt kända, men det diskuteras att en störd tarmflora och ett ändrat  möster i tarmens immunförsvar kan vara faktorer som bidrar till symptomens uppkomst. Idag finns ingen behandling mot IBS, men i många fall går symtomen att lindra.

FAKTA GRANINER
Graniner (Chromogranin A) har tidigare visat sig fungera som biomarkörer (biologiska ämnen som kan indikera sjukdom) för inflammatoriska sjukdomar i magen som till exempel ulcerös kolit och Crohns sjukdom. I den aktuella studien granskas varianterna Secretogranin II och Chromogranin B. Resultaten visar att patienter med IBS har högre halter av den förstnämnda och lägre av den sistnämnda.

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Varningssignaler för njursjukdom hittade hos tonåringar
      31 oktÖrebro universitet
    2. Nya rön om bakteriers överlevnadsstrategier
      31 oktGöteborgs universitet
    3. Ryggmärgsstimulering mot Parkinsons
      31 oktLunds universitet
    4. Litet enzym styr bröstcancercellers utveckling
      31 oktLunds universitet
    5. Pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmning
      30 oktLinnéuniversitetet
    1. Första diamanterna i svenskt berg upptäckta
      30 oktUppsala universitet
    2. Könsutveckling störs vid exponering för ftalater
      30 oktKarlstads universitet
    3. Utdragen mjölkhörntand ökar chansen för den permanenta
      30 oktGöteborgs universitet
    4. Nytt ljus över dödsorsaker i utvecklingsländer
      30 oktUmeå universitet
    5. Vem behöver strålbehandling?
      29 oktLunds universitet
    1. Mikrovågsteknik för att hitta bröstcancertumörer
      29 oktMälardalens högskola
    2. 18 gånger högre självmordsrisk hos personer som suttit inne
      29 oktKarolinska Institutet
    3. Olika hjärntumörer har visat sig ha samma ursprung
      29 oktUppsala universitet
    4. Etnisk jämlikhet förutsättning för ekonomisk tillväxt
      29 oktStockholms universitet
    5. Handledning avgörande vid studenters akademiska skrivande
      28 oktGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.