Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Biomarkörer kan avslöja om du har IBS

2012-02-15 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Irritabel tarm, IBS, är svår att diagnostisera och saknar effektiv behandling. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu utforskat en metod som kan fastställa sjukdomen via avföringsprov.
Personer med IBS (irritable bowel syndrome) lider av kroniska eller återkommande besvär med smärta och obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Syndromet, som beskrivs som en ny folksjukdom, tros ha ett samband med avvikelser i magens och tarmens funktion. Men kunskapen kring IBS är ofullständig vilket gör tillståndet svårt att både diagnostisera och behandla.

Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin kartlagt särskilda proteiner som kan användas för att identifiera patienter med IBS.

-Proteinerna vi undersökt kallas graniner och finns i olika varianter med olika funktioner i både nevsystemet, immunsystemet och tarmsystemet. Våra studier visar att patienter med IBS har högre halter av vissa graniner och lägre halter av andra i sin avföring, säger forskaren Lena Öhman.

Fördjupade studier är nödvändiga, men om graniner kan användas för att diagnostisera patienter med IBS ökar förhoppningarna om att utveckla nya behandlingsalternativ.

Studien, som jämfört 82 patienter med IBS med 29 friska personer, publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Gastroenterol.

FAKTA IBS
IBS (irritable bowel syndrom) drabbar uppskattningvis 10-20 procent av befolkningen. IBS medför  kroniska eller återkommande besvär med smärta och/eller obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Orsakerna till dessa besvär är inte fullt kända, men det diskuteras att en störd tarmflora och ett ändrat  möster i tarmens immunförsvar kan vara faktorer som bidrar till symptomens uppkomst. Idag finns ingen behandling mot IBS, men i många fall går symtomen att lindra.

FAKTA GRANINER
Graniner (Chromogranin A) har tidigare visat sig fungera som biomarkörer (biologiska ämnen som kan indikera sjukdom) för inflammatoriska sjukdomar i magen som till exempel ulcerös kolit och Crohns sjukdom. I den aktuella studien granskas varianterna Secretogranin II och Chromogranin B. Resultaten visar att patienter med IBS har högre halter av den förstnämnda och lägre av den sistnämnda.

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Restaurerade bäckar behöver 25 år eller mer för att återhämta sig
      30 junUmeå universitet
    2. Lokala initiativ skapar ett hållbart och energismart Hökarängen
      30 junStockholm Environment Institute
    3. ​Trots lyckade valkampanjer svek väljarna
      30 junMittuniversitetet
    4. Låg risk att donatorbarn med genetiska band skaffar barn ihop
      30 junLinköpings universitet
    5. Insulinpump nära halverar risken att dö i hjärtkärlsjukdom
      30 junGöteborgs universitet
    1. Hopp för patienter med svårläkta sår
      30 junKarolinska Institutet
    2. Nya praktiska råd om etablering av energiskog
      29 junSLU
    3. Första ljuset i MAX IV:s systeranläggning Solaris i Polen
      29 junMAX IV laboratoriet
    4. Diabetes dödligare för individer med låg socioekonomisk status
      29 junGöteborgs universitet
    5. Nyckelprotein kan påverka risk för stroke
      26 junGöteborgs universitet
    1. De sänkta hastighetsgränserna sparar 17 liv varje år
      26 junVTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut
    2. Klumprotparasit på kål genetiskt klarlagd
      26 junSLU
    3. Tolkningen av moralundantaget hämmar bioteknikutvecklingen
      25 junStockholms universitet
    4. Fler tågavgångar sämre för Mälardalen
      25 junVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Felaktig styrning ökar belastningen på Försäkringskassan
      25 junInspektionen för socialförsäkringar
Arkiv

Forskarporträtt

    1. En cellmodell som doftar
      10 aprLunds universitet
    1. Forskning för effektivare fredsoperationer
      4 marRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.