Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Biomarkörer kan avslöja om du har IBS

2012-02-15 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Irritabel tarm, IBS, är svår att diagnostisera och saknar effektiv behandling. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu utforskat en metod som kan fastställa sjukdomen via avföringsprov.
Personer med IBS (irritable bowel syndrome) lider av kroniska eller återkommande besvär med smärta och obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Syndromet, som beskrivs som en ny folksjukdom, tros ha ett samband med avvikelser i magens och tarmens funktion. Men kunskapen kring IBS är ofullständig vilket gör tillståndet svårt att både diagnostisera och behandla.

Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin kartlagt särskilda proteiner som kan användas för att identifiera patienter med IBS.

-Proteinerna vi undersökt kallas graniner och finns i olika varianter med olika funktioner i både nevsystemet, immunsystemet och tarmsystemet. Våra studier visar att patienter med IBS har högre halter av vissa graniner och lägre halter av andra i sin avföring, säger forskaren Lena Öhman.

Fördjupade studier är nödvändiga, men om graniner kan användas för att diagnostisera patienter med IBS ökar förhoppningarna om att utveckla nya behandlingsalternativ.

Studien, som jämfört 82 patienter med IBS med 29 friska personer, publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Gastroenterol.

FAKTA IBS
IBS (irritable bowel syndrom) drabbar uppskattningvis 10-20 procent av befolkningen. IBS medför  kroniska eller återkommande besvär med smärta och/eller obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Orsakerna till dessa besvär är inte fullt kända, men det diskuteras att en störd tarmflora och ett ändrat  möster i tarmens immunförsvar kan vara faktorer som bidrar till symptomens uppkomst. Idag finns ingen behandling mot IBS, men i många fall går symtomen att lindra.

FAKTA GRANINER
Graniner (Chromogranin A) har tidigare visat sig fungera som biomarkörer (biologiska ämnen som kan indikera sjukdom) för inflammatoriska sjukdomar i magen som till exempel ulcerös kolit och Crohns sjukdom. I den aktuella studien granskas varianterna Secretogranin II och Chromogranin B. Resultaten visar att patienter med IBS har högre halter av den förstnämnda och lägre av den sistnämnda.

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Förhistoriskt DNA avslöjar hundens ursprung
      22 majStockholms universitet
    2. Omedveten inlärning kan påverka smärtupplevelse
      22 majKarolinska Institutet
    3. Savanner bromsar klimatförändringar
      22 majLunds universitet
    4. Spel som inkluderar personer med synnedsättning
      21 majHögskolan i Skövde
    5. Depression kan vara ett tidigt tecken på Parkinsons sjukdom
      21 majUmeå universitet
    1. Lönsamt för samhället stoppa gris-MRSA vid gränsen
      21 majSLU
    2. Mikrovågskomponenter designade från scratch med hjälp av datorsimuleringar
      21 majUmeå universitet
    3. Genus och familjen styr människors agerande på aktiemarknaden
      21 majUmeå universitet
    4. Miljontals kronor går till kampanjer utan resultat
      21 majÖrebro universitet
    5. Trimmade fettsyror kan bli framtidens botemedel för hjärtarytmi
      21 majLinköpings universitet
    1. Stora barngrupper i förskolan påverkar villkoren för att arbeta enligt läroplanen
      21 majGöteborgs universitet
    2. ​Minnet kan förbättras vid minskad vikt
      21 majUmeå universitet
    3. Många som söker primärvård visar tecken på utmattningssyndrom
      21 majGöteborgs universitet
    4. Skadligt att äta för lite när man hårdtränar
      20 majLunds universitet
    5. Diskrimineras invandrare i rättsväsendet? – aktuell forskning undersöker domstolens språkbruk
      20 majRiksbankens Jubileumsfond
Arkiv

Forskarporträtt

    1. En cellmodell som doftar
      10 aprLunds universitet
    1. Forskning för effektivare fredsoperationer
      4 marRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.