Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Biomarkörer kan avslöja om du har IBS

2012-02-15 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Irritabel tarm, IBS, är svår att diagnostisera och saknar effektiv behandling. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu utforskat en metod som kan fastställa sjukdomen via avföringsprov.
Personer med IBS (irritable bowel syndrome) lider av kroniska eller återkommande besvär med smärta och obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Syndromet, som beskrivs som en ny folksjukdom, tros ha ett samband med avvikelser i magens och tarmens funktion. Men kunskapen kring IBS är ofullständig vilket gör tillståndet svårt att både diagnostisera och behandla.

Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin kartlagt särskilda proteiner som kan användas för att identifiera patienter med IBS.

-Proteinerna vi undersökt kallas graniner och finns i olika varianter med olika funktioner i både nevsystemet, immunsystemet och tarmsystemet. Våra studier visar att patienter med IBS har högre halter av vissa graniner och lägre halter av andra i sin avföring, säger forskaren Lena Öhman.

Fördjupade studier är nödvändiga, men om graniner kan användas för att diagnostisera patienter med IBS ökar förhoppningarna om att utveckla nya behandlingsalternativ.

Studien, som jämfört 82 patienter med IBS med 29 friska personer, publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Gastroenterol.

FAKTA IBS
IBS (irritable bowel syndrom) drabbar uppskattningvis 10-20 procent av befolkningen. IBS medför  kroniska eller återkommande besvär med smärta och/eller obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Orsakerna till dessa besvär är inte fullt kända, men det diskuteras att en störd tarmflora och ett ändrat  möster i tarmens immunförsvar kan vara faktorer som bidrar till symptomens uppkomst. Idag finns ingen behandling mot IBS, men i många fall går symtomen att lindra.

FAKTA GRANINER
Graniner (Chromogranin A) har tidigare visat sig fungera som biomarkörer (biologiska ämnen som kan indikera sjukdom) för inflammatoriska sjukdomar i magen som till exempel ulcerös kolit och Crohns sjukdom. I den aktuella studien granskas varianterna Secretogranin II och Chromogranin B. Resultaten visar att patienter med IBS har högre halter av den förstnämnda och lägre av den sistnämnda.

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Ny sammanställning om barn och ungas psykiska hälsa
      28 janForte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
    2. Är Sverige riggat för en bättre skola?
      28 janVetenskapsrådet
    3. ”Vi lär oss inte saker på idrotten, vi gör saker”
      27 janÖrebro universitet
    4. Oklart hur depression hos äldre bäst ska behandlas
      27 janSBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering
    5. Astmatikers och allergikers hälsa - upplevt stöd och miljöintolerans
      27 janUmeå universitet
    1. Miljövänlig belysning kan hota miljön
      27 janVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    2. E-tjänsten ”Fråga Eva” kan förbättras med nytt arbetssätt
      27 janHögskolan i Borås
    3. Nanomaterial kan minska energiförlust vid överföring av el
      27 janChalmers tekniska högskola
    4. Nya rön om djurs minne
      27 janStockholms universitet
    5. Skogsmaskiner som gradvis blir smartare
      26 janUmeå universitet
    1. Ett steg närmare orsaken bakom IBS
      26 janÖrebro universitet
    2. PISA gynnar inte svaga elever
      26 janMalmö högskola
    3. Varför många äldre inte skaffar smartphone
      26 janLinköpings universitet
    4. Högupplösta bilder avslöjar hur arvsmassan byggs upp
      26 janUmeå universitet
    5. Om skämt och sexuellt samspel på mångkulturella arbetsplatser
      26 janLunds universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.